Jordbruk
Arter 2 webben
Torolf Sjögård med barnen Anton och Ida inspekterar en ärtodling i Pjelax. Det såg riktigt bra ut innan värmeböljan i juli, men nu förutspår Torolf inte längre någon toppskörd. Skadeinsekter kan också reducera skörden ytterligare, säger han.
Tema

Ärterna led av den långvariga värmeböljan i juli

SLC - Christoffer Thomasfolk

TEXT: Christoffer Thomasfolk

christoffer.thomasfolk@slc.fi

FOTO: Christoffer Thomasfolk

Innan den långvariga värmeböljan såg det riktigt bra ut för ärterna. Men hettan verkar ha tagit hårt på tillväxten, enligt Torolf Sjögård i Pjelax i Närpes. Nu hoppas han på sol och uppehåll så att han slutligen också kan tröska ärterna.

– Man tar alltid en liten risk då man odlar ärter eftersom det finns en risk att man inte kan skörda om det blir en kall och regnig höst. Om det inte torkar går det inte att tröska, men om det skulle ske får jag ändå tillfört kväve till marken när jag sår spannmål på samma skifte nästa år, säger Torolf Sjögård, jordbrukare i Pjelax i Närpes.

Han har odlat ärter i flera år och gjorde det första gången redan på 1990-talet. Endast en gång har ärterna lämnat kvar på grund av att det har varit för blött, så ingen handduk har kastats in ännu.

– Nej, vi ska tro och hoppas på det bästa nu, men det skulle gärna få sluta regna och bli varmare igen. Förhoppningsvis blir det tröskat även i år, säger han, och tar sig en titt på ärtbeståndet på en av sina åkrar.

Det som Sjögård kan konstatera är att det inte blir någon toppskörd i år för hans del. Skulle frågan ha ställts för en månad sedan hade svaret varit att det ser riktigt bra ut. Men så kom en period på tre veckor med närmare trettio grader dagligen.

– Tillväxten inleddes långsamt, vilket var gynnsamt för växten fick ta tid på sig. Men så kom hettan i juli och trots fukt i marken så började ärterna lida av torkan och det försämrade utsikterna precis som med spannmålen, säger han.

Arter 4 webben
Hettan i juli bidrog till att många ärtbaljor bara innehåller fyra ärter, vilket är för litet, enligt Torolf Sjögård. Tecken på att skadeinsekter har ätit av ärterna finns också. Därmed blir det ingen toppskörd av ärter för hans del i år.

För få ärter per balja

Han öppnar en balja som innehåller fyra ärter. Antalet bör variera mellan fyra och sju och nu verkar de flesta bestå av fyra, vilket är i underkant.

– Utifrån det kan man räkna ut hektarskörden, som inte blir bra med så få ärter. För mig är det inte bara värmen som påverkat utan jag borde ha besprutat mot ärtvecklare som kommer att äta upp och skada en del ärter. Jag hade fällor utplacerade och fångade inte många tidigare på sommaren, men tydligen har de kommit senare. Så jag borde ha gjort en bekämpning, säger han, och visar några ärter som har skadats av skadeinsekten i fråga.

Något som också kan bidra till ett visst skördebortfall är att hans ärtfält har mognat ojämnt. En del är tröskmoget medan andra delar fortfarande är gröna.

– Det blir svårt att veta när man ska tröska i år, men man kan inte inleda skördearbetet förrän den största delen har mognat för det går inte att tröska gröna ärter. Det gör att de baljor som redan har mognat kommer att öppna sig och fäller ut ärterna till marken, förklarar han.

En medelskörd för hans del brukar uppgå till mellan 4.000 och 5.000 kilo per hektar. I år kommer skörden att hamna i underkant.

– Om vädret blir bättre kan jag möjligen komma upp i en skörd på fyra ton per hektar, men då återstår att se hur mycket larverna ätit upp.

I år odlar Sjögård ärter på tio hektar. Han ser ärter som ett mycket bra komplement till spannmål, vars lönsamhet har försämrats på senare år.

– Med dagens spannmålspriser har jag inte råd att odla för mycket spannmål. Det är svårt att få ekonomi med spannmål och därför har jag i flera år försökt minska på spannmålens andel och i stället odla annat. Förutom ärter odlar jag också kummin, berättar han.

Arter 1 C webben
Så här såg Torolf Sjögårds ärter ut i mitten av förra veckan. Beståndet har mognat ojämnt och nu behövs sol och uppehåll för att ärterna slutligen ska kunna tröskas.

Försöker odla det som efterfrågas

Han följer därmed SLC:s, ÖSP:s och spannmålsexperternas råd att odla det som efterfrågas.

– Marknaden efterfrågar både kummin och ärter, medan det är överutbud på spannmål. En fördel med ärter är att jag har ett garantipris och om priset stiger under sommaren och hösten så får jag ett högre pris. Det underlättar också mina ekonomiska kalkyler, säger Sjögård, som har kontrakt med A-foder.

Och skulle det mot förmodan inte bli någon skörd, så blir förlusten inte heller så värst stor.

– Ärter kräver ingen gödsel och har därmed låga kostnader till skillnad från spannmål. Om jag inte kan skörda senare på hösten så har jag gratis kväve i marken till nästa år, så oavsett blir det inte förlustaffär om det skulle bli så.

Att ärterna ökar kvävet i marken är något som han sett många gånger tidigare.

– Sannolikheten att du får en bra spannmålsskörd på samma skifte nästa år är mycket goda.

För att ytterligare minska på spannmålsarealen har Sjögård också en del gräsväxter, som naturvårds- eller viltåkrar eller vall. I år bestämde han sig för att arrendera ut femton hektar grönåker.

– En mjölkproducent i nejden har behov av ensilage så för mig var det bättre att arrendera ut marken än att själv odla spannmål, säger han.

Enligt Sören Stenroos på A-foder har man kontrakterat cirka 20 miljoner kilo ärtskörd för 2025. Målet är att kontraktera 30 miljoner kilo ärter och man kan ta emot även större mängder än så.