Spannmålets prisutveckling på börsen under det gångna året och följaktligen på vår lokala marknad i Finland har varit en besvikelse. Priset har sjunkit undan för undan.
Vem skulle egentligen ha trott att Parisbörsen kan dyka under 200 euro per ton för kvarnvete med tanke på att det inte ens täcker produktionskostnaderna i Frankrike, som ändå står för 25 procent av EU:s veteproduktion?
En snabb kontakt till en odlare i Frankrike bekräftar att trots att efterfrågan på franskt vete är bra, jämfört till exempel med vete från Östersjöområdet där det funnits kvalitetsproblem, vill ingen sälja till dessa priser. Och priset på den fysiska franska spannmålsmarknaden rör sig inte mycket för tillfället.
Skillnaden till Finland är att i Frankrike är basis, skillnaden mellan börspriset och det lokala spannmålspriset, mycket stabil. För leverans till det egna lokala andelslaget med traktor är det i normala fall -20 euro per ton , när exporten drar bra -15 euro per ton i förhållande till Euronext.
Denna gång kommer inte trycket på priset från Svartahavsområdet som det brukar, utan från Chicagobörsen och USA, där augusti innebär avslutningen på den kritiska pollineringsfasen för majsen. Skördeutsikterna ser mycket positiva ut och detta väger tungt på majspriset. Detta drabbar också vetet, som trots en bra exportefterfrågan på amerikanskt vete inte kunnat stoppa nedgången.
Kraftig nedgång
För lite över ett år sedan i maj 2024 låg vi på nästan 260 euro per ton! Under hösten och våren låg priset och svängde mellan 220 och 240 euro per ton, men i början på april började priset glida ner under 220 euro strecket. Senast priset varit under 200 euro per ton är i november 2022.
Dagens notering ligger på 197,50 euro per ton och har varierat ganska mycket upp och ned med 3-5 euro från dag till dag. Dessa prissvängningar beror på att säljarna och köparna ”rullar” fram sina positioner på börsen från septemberkontraktet, som snart förfaller, till december. Rullandet måste ske före kontraktet löper ut inom mindre än en månad.
Jämfört med i fjol samma tid ligger priset på Parisbörsen (se tabell 1) cirka 25 euro lägre. Det lokala priset i Finland ligger för tillfället på samma nivå som i fjol, 185 euro per ton för vårvete, skillnaden är alltså att basis (skillnaden mellan börspris och lokalt pris) är -12,50 euro per ton, jämfört med skillnaden i pris på cirka -35 euro per ton i fjol samma tider.
Andra grödor
Rapspriset på Parisbörsen avspeglar fortsättningsvis en god efterfrågan och går tvärtemot vetet med rekordpris nu i juni på 512 euro per ton.
För tillfället ligger börspriset på 473,50 euro per ton. Apetit i Finland bjuder ungefär detsamma.
BM Agri, som handlar med spannmål och oljeväxter i Sverige, analyserar i sitt senaste nyhetsbrev med marknadsnytt om orsakerna bakom den starka prisutvecklingen att ”amerikanerna ökar biodieselmandatet mer än väntat och inför skatter på import av restprodukter som kan omvandlas till biodiesel. Detta är goda nyheter för både sojabönor, kanadensisk och europeisk raps”.
Ärterna har under året uppvisat en stabil prisutveckling, men enligt VYR:s prisapp så har priset sjunkit sedan slutet av juni från 265 euro per ton till 230 euro per ton inför skördesäsongen.
Tabell3: Prisnoteringen för kvarnvete samma tider ifjol 2024.
Tabell4: Prisnoteringen för kvarnvete samma tider för två år sedan 2023.
En titt bakåt
När vi går in i det nya spannmålsåret (1.7.2025-30.6.2026) är det kanske bra att reflektera över utgångsläget, det vill säga över den inhemska spannmålsbalansen för det gångna året.
Produktionen 2024/25 var 3,16 miljoner ton. Medelhektarskördarna var för vete 3,5 ton per hektar, råg 2,7 ton/ha, korn 3,6 ton/ha och havre 3,7 ton/ha.
Spannmålsexporten 2024/25 var på rekordnivå, den högsta nivån sedan 2020/21. Hela 540.000 ton exporterades varav 475.000 ton var havre. Finland är andra största säljaren av havre på världsmarknaden efter Kanada. Under året exporterades också dryga 50.000 ton vete.
Importen av spannmål var helt marginell, 12.000 ton.
Spannmålslagren förstärktes trots detta med 50.000 ton spannmål och ingående lager, före den nya skörden, ligger nu på cirka 1 miljon ton spannmål.
Den inhemska konsumtionen minskar sakta men stadigt från år till år och ligger nu på 2,5 miljoner ton.
Exportbehovet ökar
Odlingssäsongen har bjudit både på väta och torka. Den första egentliga skördeuppskattningen för spannmålsåret 2025/26 publiceras 22 augusti av Luke och ProAgria, och veckan därefter kommer det en skördeuppskattning baserat på satellitbilder.
Jämfört med i fjol är spannmålsarealen 17.000 hektar mindre och ligger nu på 946.000 hektar. Tabellen 2 här visar en grov uppskattning av hur spannmålsbalansen utvecklas 2025/26 baserat på odlingsarealerna, 10 års medelskördar och användningen under föregående år för vetets del.
Kalkylen visar att räknat med medelskördar och dessa arealer med ett ökat inslag av höstvete ökar exportbehovet märkbart jämfört med föregående spannmålsår, då den inhemska användningen var cirka 680.000 ton och exporten 55.000 ton.
Här behövs det gemensamma satsningar från hela spannmålskedjan, som närmast varit inriktad på havreexport.