Virkespriserna har stigit, i synnerhet på granstock. Det är förstås främst en bra sak för skogsägaren, men eftersom prishöjningarna närmast skett i ett visst segment kan de ändå riskera att snedvrida prioriteringarna i skogen.
Granbarkborrens angrepp har blivit en växande plåga i de åländska skogarna efter Alfrida-stormens förödelse natten till den 2 januari 2019.
Två tredjedelar av kommunerna i Finland har ställt upp ett klimatmål, framgår det av en utredning om kommunernas klimat- och naturarbete som Sitra beställt. Om kommunerna når sina klimatmål, skulle deras utsläpp halveras från 2018 års nivå fram till år 2035. Endast var femte kommun har ställt upp ett mål gällande biologisk mångfald.
Markägarna har sökt beskogningsstöd hos Skogscentralen mycket flitigt i vår. Bara en liten del av ansökningarna kommer hinna behandlas och sökandena få beslut under våren.
I vinter har de officiella mätarna blivit kontaktade upprepade gånger i frågor som gäller mätning av energived. De centrala problemen hänför sig till överenskommelse om mätning, själva mätningen och egenkontroll av mätinstrument uppger Naturresursinstitutet.
Finlands skogscentral gör varje år utvärderingar av hur väl naturvärdena har beaktats i planering och genomförande av avverkningar i privatägda skogar. Antalet naturvårdsträd som lämnas på avverkningsytorna är klart högre än vad PEFC-skogscertifieringen kräver. Skyddszonerna vid vattendrag blir däremot ofta för smala.
Sedan början av året har 9,9 miljoner euro betalats i kemera-stöd för skogsvårdsarbete till skogsägare. Det är nästan en femtedel mindre än under motsvarande tid i fjol. I slutet av april har speciellt användningen av stöd för vård av ungskog och torvmarksskog minskat, men användningen av stöd för skogsvägar har ökat tydligt jämfört med motsvarande tid i fjol. Utbetalningen av miljöstöd har ökat med en tredjedel jämfört med i fjol, uppger Finlands skogscentral.
Miljöministeriet har beviljat sammanlagt 226.391 euro för utredningar om och planering av vindkraftsutbyggnad i fyra kommuner och tre landskapsförbund.
MTK och SLC lanserade i veckan sitt jordmånsprogram som öppnar upp inbördes förhållanden mellan jordmånens egenskaper och markvårdens möjligheter som grund för bioekonomin. På tisdagen hölls ett webbinarium kring samma tema under rubriken Miljösnack – Tillbaka till rötterna.
Behandlingen av av säsongsarbetarnas ansökningar har framskridit väl. Också i sommar arbetar tusentals utländska arbetstagare på bär- och grönsaksodlingar och bondgårdar i Finland, meddelar Migrationsverket.
Den stora frågan för jord- och skogsbruket liksom för landsbygden överlag är vilka följder linjepapprets inbesparingar 2023 kommer att få, konstaterar Micke Godtfredsen.
För mig ser detta ut som om Helsingin Sanomat, som gärna vill framhålla sitt journalistiska oberoende, med sin artikel gör ren och skär kampanjjournalistik, konstaterar SLC:s ordförande Mats Nylund.
