En svensk forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet SLU motsäger tesen att skogsavverkning skulle sänka förrådet av kol. Det finns inget stöd för påståendet att obrukade skogar ger mest klimatnytta.
Studien har sammanställts av professor Peter Högberg vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Enligt studien är den så kallade ”kolskulden” i skogsbrukets spår en myt.
Rapporten stöder med andra ord inte påståenden att obrukade skogar gör störst klimatnytta. Kolförrådet i de mest intensivt brukade boreala skogslandskapen ökar, medan det är relativt oförändrat i mindre intensivt brukade skogar. Där har förlusterna av kol vid skogsbränder istället varit betydande.
De slutsatserna dras i en internationell forskningsrapport som analyserar inrapporterade data till FN:s klimatråd från länderna i det ”norra barrskogsbältet” under åren 1990-2017.
De boreala skogarna har hamnat allt mer i världens blickfång och studien är därför av stort intresse. Dessa skogar utgör hela 30 procent av världens skogar och täcker ungefär 10 procent av den globala landytan.
Nordliga skogar bildar CO2-sänka
Storskaliga studier av hur atmosfärens halt av koldioxid varierar i tid och rum pekar på att de nordliga skogarna är en sänka för koldioxid, dvs. att de tar upp mer koldioxid än de avger till atmosfären.
För första gången redovisas nu en jämförelse av utvecklingen av skogens kolförråd över tid i olika delar av det boreala skogsbältet, som sträcker sig genom Kanada, amerikanska Alaska, Ryssland, Sverige, Finland och Norge.
Studien publiceras i en rapport som författats av 25 forskare från de sex länderna, samt från forskningsinstitutet IIASA i Wien, Österrike. Analysen bygger på data som de medverkande länderna har rapporterat till FN:s klimatorgan, UNFCCC.
I studien jämfördes länder med relativt intensivt skogsbruk (Norge, Sverige och Finland) med länder där skogsarealen brukas mindre intensivt (Kanada och Ryssland) eller inte alls (boreala Alaska).
Studien visar att skogarnas kolförråd ökade i länder med intensivt skogsbruk. Samtidigt som skördarna ökade under perioden 1990-2017, ökade också kolförrådet i träden med 35 procent i de nordiska länderna.
I länderna med mindre intensivt skogsbruk var förändringarna betydligt mindre (några få procent plus eller minus). Resultatet motsäger tesen att skogsavverkning orsakar en så kallad ”kolskuld”, som på sikt skulle leda till ett minskat förråd av kol.
Rapporten stödjer alltså inte påståenden om att obrukade skogar gör störst klimatnytta, understryker professor Peter Högberg. Detta bekräftas också av ländernas rapporter till klimatramkonventionen UNFCCC.
Skogsskötseln är en viktig faktor
I ländernas rapporter ingår även skattningar av förändringar av kolförrådet i marken. Studien visar att förrådet av kol i mineraljordar i de nordiska ländernas mer intensivt brukade skogar ökar dubbelt snabbare än i länder med mindre intensivt skogsbruk.
I dikade torvmarker sker däremot betydande förluster med emissioner som består av inte minst lustgas och metan. Trots detta är de svenska skogsmarkerna i genomsnitt en sänka för atmosfärisk koldioxid.
I rapporten förklarar forskarna varför skillnaderna i kolupptag mellan brukade och obrukade skogar kan vara så stora. En viktig orsak är den höga tillväxten i de skötta skogarna, som i genomsnitt är yngre.
En annan aspekt är förlusterna av kol i skogsbränder som ofta förekommer i mindre intensivt skötta skogar. Dagens låga brandfrekvens i de nordiska länderna beror på effektiv brandbekämpning, motiverad av trädens ekonomiska värde, säger Peter Högberg.
I Alaska, Kanada och Ryssland brinner i genomsnitt 0,5-0,6 procent av skogsarealen varje år, jämfört med 0,01 procent i Sverige och ännu mindre i Norge och Finland. Det brinner således minst 50 gånger mer i de mindre intensivt brukade skogarna.
Rapporten är resultatet av ett uppdrag som gavs vid ett ministermöte i Haparanda 2018 och som inbegrep sex länder: USA, Kanada, Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Arbetet har genomförts inom ramen för det nationella skogsprogrammet i Sverige.