Under tisdagens kongressförmiddag behandlades kongressens fyra temafrågor gällande det kommande CAP-programmet, ungdomsfrågor, nya finansieringsmetoder och framtidens virkesmarknad.
Under kongressförmiddagen inledde SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback behandlingen av kongressens temafrågor genom att presentera SLC:s riktlinjer för kommande CAP-program.
– De flesta odlare ser det nuvarande CAP-programmet som väldigt byråkratiskt och kortsiktigt. Det som nu efterlyses är byråkratiminskning och längre finansieringsperioder för att säkerställa långsiktiga satsningar inom branschen.
Laxåback lyfte vidare fram andra centrala aspekter inför utstakandet av riktlinjerna. Dessa omfattar vikten av en acceptabel inkomst inom jordbrukssektorn, marknadsordningens större betydelse i framtiden samt vikten av att EU skall kunna ge utrymme för nationella anpassningar.
Stöd, reglering och forskning på agendan
Bland de som kommenterade riktlinjerna var Bjarne Mara från Korsholm, som framförde ett tillägg med fokus på forskningens betydelse.
– Forskningspengar borde tilldelas för att studera den förändringsprocess vi haft i jordbruket under många årtionden. Produktionen koncentreras och rationaliseras till allt färre gårdar, men är detta verkligen en framtidsversion som är bra? SLC borde anslå pengar för att utreda alternativa visioner.
Detta noterades, och Laxåback påpekade att man gärna för vidare ärendet till jord- och skogsbruksministeriet eftersom ministeriet finansierar olika forskningsprojekt.
ÖSP:s ordförande Tomas Långgård tog därefter till orda för att kritisera den aktuella stödpolitiken.
– Det som under nuvarande CAP-period tog ett stort steg bakåt är stödutbetalningstidtabellen, och det här måste vi få åtgärdat senast till nästa programperiod.
Henrik Holm lyfte slutligen den globala kontexten, och risken för att främst EU stryper produktionen.
– Vi borde lyfta blicken lite längre och se på vad som händer i omvärlden. I nuläget finns det risk för att produktionen regleras till den grad att vi får väldigt svårt att vara internationellt konkurrenskraftiga.
Avträdelseproblem och klimatalarmism skrämmer unga
Cecilia Nyholm, sakkunnig på SLC, presenterade därefter det andra temat, nämligen SLC:s strategi för framtidens ungdomsfrågor och verksamhet.
– Ungdomarna har nämnts under nästan varenda taltur här idag, och responsen från fältet har varit stor, så det är på tiden att SLC utvecklar en ungdomsstrategi, konstaterade Nyholm.
I dagsläget är endast 15 procent av jordbrukarna under 40 år medan 12 procent av skogsägarna är under 45 år. Nyholm poängterade att strukturomvandlingen och den höga risknivån inom jordbruket gör att SLC måste ligga steget före.
Som en kommentar till detta framförde Sören Lawast att avskaffandet av avträdelsestödet kapat incitamentet för den äldre generationen att ge över verksamheten till den yngre. Han fick ackompanjemang av Långgård.
– Vi behöver överväga någon form av system att underlätta den äldre generationens möjlighet att överlåta till yngre eftersom pensionsåldern stiger. Annars hinner den yngre generationen bli för gammal och söka sig till andra branscher.
Jenny Öhman föreslog för sin del ett tillägg om att globala och internationella aspekter bör beaktas inom ungdomsstrategiarbetet. Slutligen framförde Henrik Strandberg hur medias porträttering av jordbruket som en miljöbov får en negativ effekt på ungas intresse för branschen.
– Det är med förskräckelse man ser hur västvärlden gått in för en klimatalarmism som bygger på kvasifakta. Det här är något var och en kan motarbeta genom att läsa på.
Nyholm konstaterade att Strandbergs tillägg passar bra under ungdomsstrategins punkter om att öka positiviteten kring branschen och stärka spridningen av korrekt information om lantbruket.
Ny finansiering för miljöåtgärder
SLC:s ordförande Mats Nylund presenterade det tredje temat som gäller nya finansieringsmetoder för jord- och skogsbruket.
– CAP-programmet blir allt mera invecklat och allt högre grad går till klimat- och miljöåtgärder. Det ställs allt mera krav, men ofta utan finansieringsmodeller. Om det så gäller att minska avverkningar eller gå in för 50 meters skyddsremsor är det här något som samhället måste vara villigt att betala.
Nylund poängterade att matproduktionen nu fått nytt fokus både på nationell- och EU-nivå, men att miljö- och klimatkraven fortfarande finns kvar, vilket tarvar nya finansieringsmodeller.
Paulina Holmqvist från Karleby lyfte fram problematiken kring vårdbiotoper och naturbeten. Hon poängterade behovet av förändring och tackade SLC för det arbete som görs på den fronten.
Christoffer Ingo upplyste i detta skede kongressen om att ärendet även behandlats i riksdagen.
– Vi tog nyligen tag i naturbetesfrågan i riksdagens miljöutskott, och vår kontenta var så gott som identisk till det vi hört här idag. Det vill säga att finansieringen måste hittas inom andra ramar än CAP-programmet.
Laxåback tillade att de ändringar i CAP-programmet som träder i kraft nästa år gäller bland annat vårdbiotoper.
– SLC har i diskussionerna om ändringarna kommit in med att man på ministerienivå borde utarbeta en vägkarta för vårdbiotoper, och detta har noterats på jord- och skogsbruksministeriet.
Enhällighet i skogsfrågor
Slutligen presenterade SLC:s skogsombudsman Mats Holmgård det fjärde temat om framtidens virkeshandel.
Här ligger fokus på marknad och konkurrens, Finlands Skogsstiftelse, naturvärden och digitalisering.
Kongressen omfattade Holmgårds papper utan kommentarer eller tillägg.