Då Henrik Lassas 1983 stegade in på Nylands Svenska Lantbrukssällskap, NSL, för att göra några kalkyler för sina studier visste han inte att det var en början på en arbetskarriär som skulle sträcka sig över 40 år. Varav 13 år som direktör för sällskapet. Under åren har sällskapet utvecklats kraftigt. Personalen har mer än fördubblats och verksamheten har bland annat utvidgats till att omfatta försöksverksamhet inom växtodling.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle
Tack vare jaktintresserade åländska ungdomar som ville studera vid Katrineholms gymnasium med jaktinriktning lockades blivande agronomen Sara Widén, 22, att ta sommarjobb på Åland. Och nu gör hon sitt kandidatarbete om spridning av gips på åländska åkrar.
Bonden betecknas ofta som en tuff person som klarar skivan på egen hand i både vått och torrt. Men i verkligheten mår många jordbrukare dåligt. En tung arbetsbörda och ekonomiska problem är vanliga på gårdarna. Det fastställer en svensk undersökning.
Lyckade skördar och en hög avkastning är fördelaktig för jordbrukaren, konsumenten, miljön och klimatet. Kolodling – eller kolinlagring – är begrepp som många jordbrukare är bekanta med. Men oavsett vad man kallar det, så ger goda odlingsmetoder många fördelar.
Våren är här! De första solstrålarna har värmt upp jorden och kickat igång växterna igen. Runt om oss samlar klorofyllglada blad energi från solskenet. Bland annat ängssvingel, timotej, svartkämpe, käringtand och rölleka är fullt upptagna med att bygga kolhydrater och sockerkedjor, tillverka aminosyror, proteiner och fetter – medan de samtidigt nådefullt ger oss syre att andas.
– Gräset tar hand om korna, som tar hand om mig och min utkomst. Bakom den sammanfattningen står ranchern Sean LaBrie i Didsbury på prärien i sydvästra Alberta, Kanada, där han och hans fru Holly driver Difficulty Ranch, svårigheternas ranch. Själv föredrar Sean LaBrie att kalla sig ”grass guy”, gräskille, i stället för rancher eller boskapsuppfödare.
Det sker ett kontinuerligt förädlingsarbete för att ta fram nya vallfrösorter. Men utvecklingen går långsamt. Från att en ny sort börjar odlas tills att den kommer ut till försäljning kan det ta tiotals år. Växtförädlingen är långsam, säger Jan Käldman, utsädesodlare i Pedersöre.
BOR Rasmus godkändes som ny ängssvingelsort till den nationella sortlistan år 2025. Sorten har varit med i de officiella sortförsöken åren 2022-2024.
Leveranskedjan inom köttindustrin är idag trimmad in i minsta detalj. I normala förhållanden innebär det framför allt effektivitet, men det innebär också att leveranskedjan är känslig och under undantagsförhållanden blir det väldigt svårt att få någonting gjort. Några alternativa lösningar existerar egentligen inte, konstaterar Staffan Pehrman.
Det är ingen lätt balansgång i kommunerna, särskilt då de ekonomiska utmaningarna kan vara stora. Kommuner med avfolkning och krympande skatteunderlag måste söka livskraft på ett kreativt sätt. Därför behövs det förtroendevalda som genom sin bakgrund och sitt kunnande kan föra fram också lantbrukets och landsbygdens frågor i kommunen, påpekar Staffan Pehrman.
Jeggars är en av Kyrkslätts fåtaliga kvarvarande husdjursgårdar. Som grund för den ekologiska köttproduktionen driver man ett omfattande rotationsbete som medför många fördelar för djuren, naturen och gården. Utmaningarna utgörs främst av torra somrar och ett ökande rovdjurstryck. Läs mer veckans LF-tema Vall&Bete!