Hur bygga mera resilienta civilsamhällen i ett klart osäkrare världsläge? Det högaktuella ämnet ventilerades från olika håll under Landsbygdsnätverkets nätverksmorgon i mitten av mars.
Idag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Hagens önskade virtuella gränser programmeras in i en app, och djuren bär halsband som varnar dem med ljud vid gränsen och svaga stötar om de inte vänder tillbaka in i hagen. Tekniken är ännu inte godkänd, men studier visar att virtuella stängsel kan vara ett snabbt och flexibelt verktyg för nötkreatur på naturbetesmarker. Djuren lär sig tekniken fort, kan styras på ett bra sätt och beter sig i stort sett som vid användning av vanliga elstängsel.
Peter Österman på andelslaget A-spannmål förstår att det osäkra världsläget kan oroa odlaren. Inför vårbruket är ändå det centrala att fokusera på odlingsplanen och hålla åkrarna i skick.
Det är en kakofoni gällande tullar och mottullar som pågår just nu. Hur påverkar till exempel tullarna mellan USA och Kanada den internationella spannmålsmarknaden? Som känt är Kanada stora på bland annat havre och oljeväxter och USA en viktig marknad för dem.
Sockerbetsodlingen har fortfarande medvind när det gäller antalet nya odlare och utökade odlingsarealer. Antalet nya odlare har ökat kontinuerligt de senaste åren. I fjol ökade antalet med 159 till totalt 690 sockerbetsodlare i landet. Odlingsarealen steg till drygt 14.400 hektar.
Företagarna Kristoffer Andersson och Robin Byman i Kimito ser fram emot årets sockerbetssäsong. De har en lyckad säsong bakom sig som nya maskinentreprenörer i branschen. Redan under första säsongen fick de ett tiotal nya kunder. Och kunderunderlaget fortsätter öka i år, redan vid det här laget har man fått ytterligare tre kunder på kroken.
Antalet sockerbetsodlare bara ökar i Österbotten. En som bistår många av de som saknar egna maskiner är Christian Hoijar som erbjuder en rad olika tjänster. Han ser det som positivt att intresset för sockerbetor har ökat mycket på senare år.
Lantmännens hållbarhetsprogram Klimat & Natur utökas till att även omfatta odling av inhemsk havre. Programmet syftar till att genom konkreta åtgärder på åkermarken minska klimatpåverkan och främja biologisk mångfald.
År 2024 var odlingsarealen för vårvete 170.346 hektar. De mest odlade sorterna var Helmi (11,6 procent) och Quarna (9,3 procent).
Höstvetearealen år 2024 var 55.946 hektar. De mest odlade sorterna var Ceylon (35 procent) och Skagen (28 procent).
År 2024 fortsatte odlingsarealen för foder- och maltkorn att minska jämfört med föregående år, med cirka 8 procent, och uppgick till ungefär 372.000 hektar. Enligt Spannmålsbranschens samarbetsgrupps (VYR) enkät om odlingsavsikterna förväntas arealen minska ytterligare.
Havre odlades på 344.000 hektar under den senaste växtsäsongen.
