Arbetshälsa och arbetssäkerhet var genomgående teman när Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, LPA, ordnade Må Bra-dag i Vasa i slutet av november. Långt över hundra lantbrukstagare hade sökt sig till evenemanget, där social samvaro och fri förplägnad är en lika viktig del som informativa föreläsningar.
Det var första gången som Må Bra-dagen ordnades efter att ”Ta hand om bonden” blivit en lagstadgad permanent verksamhetsmodell. I praktiken betyder det att temadagen framöver ordnas endast en gång per år, någonstans i Svenskfinland.
Susann Rabb, rådgivare för arbetsförmågan vid LPA, inledde och avslutade dagen med att tacka alla närvarande.
– Att ni deltar när vi på LPA ordnar något på svenska är jätteviktigt för att vi ska kunna motivera varför vi gör det, sade hon. Vi har en viss press på oss och våra tillfällen på svenska ska vi försvara lite extra, så stort tack för att ni kom!
Vem ska man vända sig till?
Tillsammans med Nina Hemberg, ombudsman i Österbotten, klargjorde hon vad ombudens respektive rådgivarens uppgift är och till vem lantbruksföretagaren kan vända sig i olika ärenden.
Nina sköter bland annat pappersärenden som rör pension, försäkringar, olycksfall och rehabiliteringsstöd, medan Susann finns för att lyssna på bönder som behöver någon att prata med om eventuella problem och förändringar.
Hon besöker dem också på gården och kan vid behov guida vidare till andra professionella.
Märta Strömberg-Nygård, sakkunnig för arbetsförmågan, pratade om hur lantbruksföretagarna kan påverka sin arbetshälsa och vikten av att räkna in den egna arbetshälsan när man funderar över riskanalyser: Om arbetshälsan fallerar, hur går det då för ens gård och familj?
– Det är ni själva som måste tänka på den saken, säger Märta. Något som är bra att beakta är att pensionsåldern stiger och att vi ska orka allt längre i arbetslivet.
En beviljad invalidpension är heller inget man kan ta för givet om arbetsförmågan blivit nedsatt och man inte kan utföra arbetet på gården. För personer under 60 år görs en bedömning av om personen kan utföra annat arbete som erbjuds på arbetsmarknaden. Arbetsförmågan prövas mot alla typer av arbeten, så länge de är realistiska med hänsyn till personens hälsotillstånd.
– Därför lönar det sig alltid att nu och då tänka på arbetshälsan, säger Märta som också påminde om att avtal om företagshälsovård är ett personligt serviceavtal som innefattar förmåner som uppföljning av hälsa och arbetsförmåga och att sakkunniga gör regelbundna gårdsbesök.
Varje dödsfall ska undvikas!
Servicekoordinator Pia Franzén och ombudsman Erik Lindroos gick igenom olycksstatistik och saker att uppmärksamma i arbetet på ett lantbruk.
När olyckor sker rör det sig ofta om fall- eller halkolyckor, att personer blir i kläm på ett eller annat sätt, eller att de fastnar i olika sorters maskiner och skadas eller förolyckas.
En temautredning om dödsfall på arbetsplatsen från 2023 gjord av Olycksutredningscentralen, visar att 23 personer, alla män, i åldern 15 till 78 omkom i arbetsolyckor. Av dem arbetade 15 ensamma, ingen var berusad och nästan hälften av dem, 11 stycken, skedde på ett jord- eller skogsbruk.
– Jordbrukare måste förstå att vissa arbetsmoment är riskfyllda, säger Erik. Ofta framkommer det att man med ändrat beteende hade kunnat undvika det oåterkalleliga.
– De flesta olyckorna är halk- och fallolyckor och inte enbart vintertid, säger Pia. Det går inte alltid snabbare att hoppa, springa eller att jobba mer än man orkar.
Undersökningar visar att 67 procent av lantbruksföretagarna inte anser att det är lika viktigt med arbetssäkerhet som att få arbetet klart i tid och 75 procent tycker det är okej att arbeta med redskap som inte har tillräckligt med personskydd eller att skydden är bristfälliga.
Samtidigt anser 80 procent att trötthet, stress, dålig kondition av maskiner och arbetsredskap samt tidsbrist eller brådska hindrar ett säkert beteende.
40 procent av gårdarna har inga olycksfall och LPA:s vision är att antalet olyckor i lantbruket ska vara noll.
Värna om din hjärna!
Malin Knip, dagens gästföreläsare, är psykiatrisk sjukskötare och sakkunnig inom sömn.
Hon jobbar som koordinator för äldre och hälsa vid Folkhälsan och berättade om hjärnan, hjärnhälsa och vikten av god sömn baserat på FINGER-modellen – en studie som visar hur vår livsstil kan förebygga eller fördröja utvecklingen av demens och förbättra hjärnhälsan.
Modellen som är utvecklad av den finska forskaren Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, visar att det finns fem olika delområden vi borde införa i vår vardag för att påverka hjärnhälsan positivt.
De är:
1) Fysisk aktivitet.
2) Sociala aktiviteter och avkoppling.
3) Hjärngymnastik och kognitiv träning.
4) Hälsosam kost.
5) Kontroll av blodtryck, blodsocker, kolesterol och fetma.
– Forskningen har pågått i tjugo år och det finns många belägg för att modellen fungerar, säger Malin. Man har sett att den främjar hjärnhälsan och kan förebygga demenssjukdomar som Alzheimer.
För dem som befinner sig i riskgruppen är det extra viktigt att få in FINGER-modellen i sin livsstil, menar Malin. Det är lättare att förebygga än att bota!
Vikten av träning
Fysisk aktivitet är en av de skyddande faktorerna med starkast bevis för hjärnhälsa. Ett stillasittande liv är en stor riskfaktor och kunskapen om styrketräningens betydelse och vikten av att ha tillräcklig muskelmassa och muskelstyrka växer, men konditionsträning verkar ändå vara vad som skyddar mest.
Pannloben och hippocampus är områden som påverkas positivt av fysisk aktivitet, det stärker hjärnan.
– Hippocampus är viktig för vårt minne och vår orienteringsförmåga, förklarar Malin. Efter att vi fyllt 30 börjar den fysiologiskt minska med ungefär 1 procent per år, men man har kunnat mäta och bevisa att minskningen kan stoppas genom regelbunden fysisk aktivitet, kanske till och med ökas. När en person insjuknar i Alzheimers bryts hippocampus ner.
Pannloben i sin tur agerar chef för hjärnkontoret, den har bra kontakt till övriga delar av hjärnan och fungerar som en stressbroms. Den tänker logiska, realistiska tankar och är bra på att planera och utföra saker.
– Även pannloben stärks av fysisk aktivitet, intygar Malin. Nya blodkärl bildas, blodtillströmningen blir bättre och nya hjärnceller bildas.
En tillräcklig fysisk aktivitet för att få hjärnstärkande verkan kan vara tre gånger i veckan, 45 minuter i taget. Man bör få upp puls och andhämtning.
Vidare har vi cirka hundra olika signalsubstanser i hjärnan som ser till att impulser går från en hjärncell till en annan. Också de stimuleras vid fysisk aktivitet, bland annat påverkas dopamin, serotonin och endorfiner.
– Och så har vi BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor), ett protein som skyddar hjärncellerna, berättar Malin. Det strömmar till vid stroke och är kopplat till förbättrat minne, koncentration och inlärning.
Man kan kalla det för ett mirakelmedel som vi kan öka genom fysisk aktivitet och enligt psykiater Anders Hansén är det en bra ”medicin” för att förebygga depression och ångest. Proteinet stimulerar till ökad nervcellsöverlevnad och tillväxt.
Att regelbundet röra på sig minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som stroke, typ 2 diabetes, demens- och kognitiva sjukdomar (mest belägg finns för Alzheimer som är den vanligaste demenssjukdomen), depression och vissa vanliga cancerformer.
Sova gott och tillräckligt
Att få tillräckligt med god sömn är också väldigt viktigt.
– Ny dansk forskning visar hur vi ”hjärntvättas”, framförallt när vi sover djupsömn, berättar Malin. Då strömmar hjärn- och ryggmärgsvätska in i hjärnan från det glymfatiska systemet och när den ska ut igen drar den med sig gifter och slaggprodukter ur hjärnan.
Vi kan också hjälpa sömnhormonet melatonin att hålla rytmen för att optimera insomning och sömn, det ska vara högt under natten och sjunka när vi stiger upp på morgonen.
Innan läggdags kan vi därför skapa skymningsstämning och undvika skärmar eftersom deras blåa ljus påminner om solljus för hjärnan och kan göra att melatoninutsöndringen förlångsammas och man sover sämre.
När melatoninproduktionen sedan behöver stängas av då vi vaknar görs det bäst och effektivast med utomhusljus. En mulen decemberdag utan snö kan det vara 1.000 lux ute, medan inomhusljuset uppmäts till 200-400 lux.
Malin rekommenderar också dem som har insomningsproblem att hoppa på det så kallade ”sömntåget” och att gå och lägga sig först när kroppen signalerar att den är trött.
– Ifall man har svårt att somna ska man inte stanna kvar i sängen, utan stiga upp och sätta sig i ett annat rum och göra något som signalerar lugn, ro och trygghet, tipsar Malin. Undvik bara skärmar och vänta på att bli trött igen.
Hon förklarar också varför vi kan bli oroliga, skärrade och dramatiska i vårt tänkande nattetid om vi har svårt att sova.
– Det beror på att pannloben som är chef för hjärnkontoret är frånkopplad stora delar under natten, framför allt när vi drömmer, berättar Malin. Däremot kan amygdalan, vårt rädslo- och ångestcentrum, vara trettio procent aktivare nattetid och det är troligen orsaken till nattligt drama.
Att pannloben är urkopplad samtidigt som amygdalan håller på och larmar är alltså ingen bra kombo.
– Då kan stimuluskontroll hjälpa en, tipsar Malin. Bli inte kvar i sängen om du fastnat i onda tankespiraler. Gå i stället och sätt dig i ett annat rum och vänta på att pannloben vaknar!