EU:s agrarkommissionär Christophe Hansen försäkrade nyligen EU:s jordbruksministrar att deltidsbönder också framöver ska vara berättigade till subventioner. Jordbruksstöden ska dessutom bli mer flexibla.
Vid det senaste mötet mellan EU:s jordbruksministrar i Bryssel försökte agrarkommissionär Christophe Hansen lugna ned några agrarministrars oro beträffande stöden till aktiva jordbrukare.
Några ministrar uttryckte farhågor över att deltidsjordbrukare i framtiden kan bli utan, eller till och med förlora, sina direktstöd, då Hansen enligt vissa tolkningar hellre skulle fokusera utbetalningarna till aktiva gårdar i nöd.
Hansen tillbakavisade bestämt alla spekulationer om deltidsjordbrukens berättigande till subventioner. Deltidsjordbrukare kommer också i framtiden att behålla tillgång till CAP-medel, förtydligade han.
Dessutom inkluderar agrarreformen stödprogram för utbildning och rådgivningstjänster för deltidsjordbruk, tillade Hansen.
EU:s jordbruksministrar var också oroade över nya byråkratiska bördor.
NRP-fond ger flexibilitet
Några ministrar kritiserade särskilt den nya nationella och regionala partnerskapsfonden (NRP), där den gemensamma jordbrukspolitiken CAP likaså ska integreras.
Hansen är övertygad om att fonden kommer att medföra betydande förenklingar.
Den gemensamma fonden kommer dessutom att ge medlemsländerna betydligt mer flexibilitet. Enligt kommissionären var detta viktigt för ”alla” jordbruksministrar. Hansen nämnde finansieringen av bevattningsprojekt som ett exempel.
Tidigare kunde dessa projekt få finansiering från tre olika fonder; i framtiden kommer det bara att finnas en. Detta förenklar behandlingen i många nationella jordbruksförvaltningar, inskärpte luxemburgaren. Han lyckades dock inte helt övertyga alla.
Italien förväntar sig svåra förhandlingar innan en överenskommelse kan nås om en gemensam jordbrukspolitik som börjar 2027. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan bli försenad.
Jordbruksminister Francesco Llollobrigida är övertygad om att lagstiftningsprocessen kommer att ”ta mycket lång tid”. Enligt Llollobrigida borde en politisk överenskommelse bli nödvändig senast inom ett och ett halvt år.
Om Llollobrigida får rätt och ingen politisk överenskommelse nås, blir en förlängning av nuvarande CAP efter 2027 nödvändig. Den italienska ministern beklagade också de planerade 20-procentiga nedskärningarna av direktstöden.
Ministrarna diskuterade innovation och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027. Man betonade särskilt unga jordbrukares roll när det gäller att introducera nya innovationer och ny teknik.
Önskemål om flexibilitet
I diskussionen framhävdes särskilt betydelsen av kunskaps- och innovationssystemet inom jordbruket (AKIS) när det gäller att främja implementeringen av innovationer och utbytet av kunskap.
Flera medlemsländer ansåg att obligatoriska åtgärder borde omvandlas till frivilliga för att ge länderna mer flexibilitet. Några länder kritiserade jordbrukspolitikens nya struktur och underströk att stabilitet är viktigt även med tanke på förenklingen.
Finlands jordbruksminister Sari Essayah konstaterade att det är viktigt att medlemsländerna har tillräckligt med handlingsutrymme för att utforma ett lämpligt åtgärdspaket som anpassas till deras behov och förhållanden.
Minister Essayah underströk att förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken även bör omfatta genomförandet.
Att införa innovationer och ny teknik och förenkla politiken är avgörande för att vi ska kunna säkerställa det europeiska jordbrukets hållbarhet och konkurrenskraft, sammanfattade minister Sari Essayah.