Nästan tjugo franska fjäderfäuppfödare har drabbats av fågelinfluensan på bara en månad. Detta trots att myndigheterna lovade minska effekterna tack vare ankvaccinet som lanserades häromåret.
‘’Men vaccinet funkar inte så bra som man trott’’, menar många kritiker.
För tre år sedan lanserade de franska myndigheterna ankvaccinet med buller och bång. Det gav hopp för Europas fjäderfäuppfödare att den fruktade fågelinfluensan skulle tuktas och minska hotet inte bara för ankor, utan även för kyckling och andra fjäderfän. Snabbt vaccinerades Frankrikes uppåt 64 miljoner ankor.
Men trots obligatorisk vaccinering för ankfarmer med över 250 djur, sprider sig ändå fågelinfluensan bland både ankor och kyckling nu. Sedan slutet av oktober har den skördat 200.000 fåglars liv.
I de franska medierna tvivlar ändå många uppfödare på ankvaccinet: ”Sjukan är kvar trots vaccinet” och ”Strax innan slakt, blev fick mina fän fågelviruset”, säger ett par kritiker.
– Inget vaccin fungerar till 100 procent, säger chefsveterinären Jean-Luc Guerin vid statens veterinärhögskola i sydfranska Toulouse.
Hotar julborden
Att krisen inträffar när julen nalkas oroar extra mycket. Då står kalkon, foie gras (pastej från gäss eller ankor) på jul- och nyårsbordet i många länder.
– I dagsläget behöver konsumenterna inte oroa sig. Nivåerna har ännu inte nått upp till krisåren 2021 och 2023, säger han till LF.
Han är en av beslutsfattarna bakom den massiva vaccineringen.
– Men vi måste vara vaksamma på utvecklingen inom de närmaste veckorna, varnar han.
Frankrike slaktar 85 miljoner ankor årligen. Hälften av dem går på export, bland annat till Finland.
På grund av fågelsjukan stängde Storbritannien fransk import till förra våren.
Skeptisk till vaccinet
– För tillfället kämpar jag för fullt med sanitär rengöring, säger fjäderuppfödaren Bruno Limousin.
Hans gård drabbades nyligen av influensan.
Som så många kollegor ifrågasätter han vaccinets effektivitet, utan att ha några egentliga bevis på att det inte fungerar.
Utvecklingen sätter inte bara hård press på böndernas psyke, utan även på ekonomin. Innan krisen är över, får han inte handla in nya fåglar.
– Till jul- och nyårs helgerna ökar efterfrågan på fåglar i hela Europa. Vid försäljning i början av december skulle betalningarna dimpa ned i mellandagarna. Men nu vet jag inte när statens ersättning kommer, säger han till franska medier.
– Utan vaccinet hade nog min gård drabbats av högpatogen igen, tror 59-årige Thierry Lumineau.
Han är specialiserad på kyckling och höns i västra Frankrike, ett av de mest drabbade områdena.
Han fick då avliva 75.000 fåglar.
– Först efter ett år gav staten ersättning. Det finns dåligt med pengar i den franska statskassan, säger Thierry Lumineau till LF och tillägger att det är komplicerat för bönder att ligga ute med stora summor.
Vaccineringen fortsätter
Regeringen tror fortfarande på vaccinet. Tills nu har ankorna vaccinerats två gånger. Den första dosen vid födseln och därefter vid 21 dagar.
Nu införs en tredje dos efter tre månader.
– Trycket av vilda fåglar gör att en tredje dos rekommenderas. Ankornas immunitet försvagas nämligen efter deras tionde levnadsvecka, förklarar veterinären Jean-Luc Guerin.
Landets veterinärkår har även skärpt övervakningen gällande rengöring vid slakterierna.
Vidare kan en ny åtgärd tas för att förhindra virusets spridning just i slutet av fåglarnas liv.
– I regioner där det finns hög risk för infektion kan uppfödare komma att förkorta produktionscykeln något, säger han.
Forskarna har ännu inte funnit ett fungerande vaccin mot kyckling.