Odlaren kan lätt skapa egna gödslingsmedel och näringsämnen genom olika komposterings- och fermenteringsmetoder. Extrakt från en normal kompost kan ge gödsel för upp till 300 hektar mark.
Enligt mark- och växthälsoexperten Joel Williams och Joshua Finch från institutionen för bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia utgör hemmagjord kompost en ypperlig form av gödsling, näringsämne och utsädesbehandling, som jordbrukaren kan använda på sina odlingar.
– Det går förhållandevis lätt att göra sitt eget proteinhydrolysat och olika mjölksyreserum som sedan kan användas som en kultur för att fermentera nästan vad som helst. På detta sätt kan man exempelvis skapa egen gödsel, berättade mark- och växthälsoexperten Joel Williams under en fältvandring i Kyrkslätt i somras.
Enligt Williams går det att fermentera vilka material som helst och på så sätt få ut näring och aminosyror ur växterna.
– Exempelvis gör vissa sina blandningar baserat på fiskrester eller kaffesump
Det existerar inget avfall i naturen
Inom jordbruket går det att använda exempelvis gammalt spannmål eller annat proteinhaltigt material för att frigöra aminosyror och organiskt kväve.
– Processen är enkel. Lägg avfallsmaterialet i en tunna, fyll den med vatten, lägg till melass och mikroorganismer så börjar de konsumera melassen och bryta ner proteinerna tillbaka till aminosyror.
Samtidigt produceras mjölksyra, vilket enligt Williams gör att pH-värdet sjunker, vilket i sin tur hjälper med att desinficera produkten, det vill säga hindra andra bakterier från att växa till sig.
Mjölksyra (lactobacillus) skapas lätt genom att blanda ris och vatten – det vita vatten som uppstår då man sköljer ris är bakterierikt. Enligt Williams är detta ett lätt sätt att få sina första mikroorganismer för fermenteringssyften. Men även gödsel kan fylla samma funktion.
– Det finns ingenting kallat avfall i naturen, utan utflöde är alltid ett inflöde någon annanstans. Det är bra att komma ihåg när vi försöker ta till vara och cirkulera näring och lokala ingredienser
Johnson su eller maskkompost?
– Johnson su är en bra komposttyp som också verkar vara den populäraste bland odlare eftersom den är lätt att göra trots att processen tar tid, konstaterade Williams.
Johnson su är en statisk kompost där luft kan komma in utan att komposten vänds. Det organiska materialet hopas varefter rör körs ner i komposten för lufttillförsel. Efter några veckor plockas rören bort varefter det tilläggs kompotsmask som slutför processen. Eftersom komposten aldrig vänds förblir den ostörd, vilket förbättrar nedbrytningsprocessen.
– Så har vi Bokashi som jag skulle kalla för en kompostlakvattenstyp. Under nedbrytningen utsöndrar mikrober enzymer och biprodukter, och slutprodukten fungerar bra som gödsel eller utsädesbehandling.
Utöver dessa finns det även maskkomposter som kan göras på olika sätt. Exempelvis går det att stuva organiskt material på hög och låta detta brytas ner. Komposten kan användas i marken, men kan också göras till kompostextrakt som är lättare att använda.
– Det finns ett stort intresse för maskkompost över normala komposter fastän båda är bra. Med masken får man dock en lite annorlunda biologisk sammansättning
Kompost av stallgödsel
Stallgödsel fungerar enligt Williams som ett utmärkt kompostmaterial, blandat med kol, hö eller flis för att balansera ut mellan kolen och kvävet.
– Det är bara att stapla upp och låta stå minst sex månader, helst tolv månader om möjligt, vilket i praktiken kan betyda två somrar. Processen kan försnabbas genom att vända komposten, men då lider kvaliteten.
Det andra alternativet är enligt Williams en Bokashi-variant där stallgödseln täcks med plast varefter man tillför anaeroba organismer för en anaerob fermenteringsprocess. Dessa både komposteringsmetoder kan komplimentera varandra.
– Den första tar mera tid, men när man väl fått i gång produktionen har man ju en jämn tillgång till gödsel
En kompost gödslar 300 hektar
Joshua Finch poängterar att användning av exempelvis Johnson su eller maskkompost för att gödsla stora arealer inte alls kräver några stora mängder kompost.
– Det handlar om två kilogram kompost per hektar. Om man omvandlar dessa två kilogram till extrakt och sätter det i en 100–150 liters tank talar vi om ganska små mängder. En bioreaktor är en kubikmeter och producerar 500–600 kilogram kompost. Detta räcker till för en behandling av 300 hektar.
Finch påtalade fördelarna med att göra växtanalyser för att få en noggrann bild av vilka näringsämnen som saknas i de egna odlingarna för att kunna optimera näringstillförseln. I de försök Finch medverkar använder man sig av Nova Crop Control som är ett laboratorium i Nederländerna, men analyser kan till en del även göras med refraktometer och vätskeprover.
– Laboratorieproverna är ganska dyra, men man får rabatt desto fler prover man beställer, så genom att tala med sina grannar och göra gemensamma beställningar kan man komma undan mycket billigare
Lägg kol i allt
Williams rekommenderade slutligen att börja med försök som är relevanta för den egna gården och ens egna intressen, och som sedan lätt kan göras i större skala.
– Om du inte vill ändra någonting alls rekommenderar jag ändå att lägga till kol – exempelvis melass, sjögräs, humussyra, fulvosyror, aminosyror – i allt du gör för tillfället. Med det kommer man redan en bit på vägen.
För den intresserade rekommenderar Williams boken ”Shit à la carte”, där man hittar olika fermenteringsrecept. På webben hittas förespråkare som David Hardwick och Gerry Gillespies samt även Chris Trump som implementerar komposttekniker i större skala och kommersiellt jordbruk.