Den svaga lönsamheten inom jordbruket måste få ett slut. På SLC:s kongress i Vasa kom ordförande Mats Nylund med ett mycket starkt uttalande: Vi har en situation där en spjälkning av de stora detaljhandelskedjorna börjar vara den enda lösningen för att komma framåt.
Det var under Mats Nylunds välkomsttal till kongressen i Vasa som han lade fram förslaget, som av många skulle betraktas som mycket starkt och djärvt.
Men hans uttalandet bör ses i förhållande till situationen som är bekant för de flesta inom branschen.
– Den största enskilda orsaken till jordbrukets svaga lönsamhet i Finland är de låga marknadspriserna, som mycket långt beror på att vår produktion i hög grad riktas mot den finska marknaden och vi har världens mest koncentrerade detaljhandel.
– Sällan har handelns övermakt dokumenterats så tydligt som nu i vår när kylhyllorna för nötmaletkött gapar tomma månad efter månad. När priset på kaffebönor stiger så höjs konsumentpriset för kaffepaket, helt i enlighet med principerna om utbud och efterfrågan. Någon motsvarande prishöjning har handeln inte släppt igenom på nötmaletköttet, sa han.
Det här är enligt honom ett bevis för att marknadsekonomin inte fungerar i Finland.
– Under våren 2025 har nötköttsproducenter i EU i genomsnitt fått över 30 procent högre priser än de finländska producenterna. I Irland har producentpriset varit till och med 50 procent högre än i Finland. Nu är det hög tid att våra myndigheter, Konsument- och konkurrensverket KKV samt Livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå ingriper och granskar verksamheten.
Starkare politiskt stöd
Nylund konstaterade också att konjunkturerna håller på och svänger till det bättre. Det gäller också det politiska stödet för lantbruket som är både brett och starkt nationellt och inom EU.
– Redan innan de senaste konflikterna kunde vi se ett ökat intresse för försörjningsberedskap och tryggad livsmedelsförsörjning. För dryga två år sedan när regeringen Orpos regeringsprogram skrevs så fick både matproduktionen och skogssektorn en helt annan tyngd än på mycket länge.
Det är inte bara tomma ord i regeringsprogrammet med tanke på att odlarstöden inte har drabbats av nedskärningar trots att regeringen beslutat att balansera budgeten med hela 9 miljarder euro.
– Motsvarande politiska förändring syntes i EU-valet i fjol. Flera EU-kommissioner i rad har massivt ökat de byråkratiska kraven på jord- och skogsbruket och förorsakat höjda kostnader och sänkt konkurrenskraft. Nu har vi två starka styrdokument för jordbruket som talar ett helt annat språk, sa han, och syftade på professor Stroschneiders strategiska dialog och den nuvarande EU-kommissionens vision för jordbruk och livsmedel.
– Båda innehåller linjedragningar som svarar mot gamla SLC-krav. Ökade marknadsintäkter, avreglering och minskad byråkrati, krav på att motsvarande kvalitetskrav ska ställas på livsmedel som importeras till EU som på vår egen produktion och inte minst satsningar på de unga. Nu gäller det att bevaka att de goda målsättningarna också omsätts till både pengar och i lagstiftning, fortsatte han.
Välstånd byggs med arbete
Gällande skogssektorn är linjedragningarna däremot inte lika tydliga, och skuggan av den förra EU-kommissionens gröna giv är mycket problematiska. Restaureringsförordningen och avskogningsförordningen fortsätter att ge både sektorn och våra ministerier gråa hår.
– En gammal sanning är att välstånd byggs med arbete, och inte med förbud, begränsningar och övervakning. Det måste politiker i både Finland och EU lära sig, sa han.
Trots att jord- och skogsbruket har förändrats radikalt och den tekniska utvecklingen varit snabb, bygger ett fungerande samhälle fortfarande på bondens arbete.
– Samhällsfreden vilar på att det finns mat på bordet varje dag. Den fria finländska bonden utgör fortfarande grunden för vårt samhällsskick. Det ska vi vara stolta över – och vårt arbete gör skillnad.
De flesta som deltog i kongressen i Academill har likt Nylund engagerat sig inom producentrörelsen i många år. Att delta i möten och våga uttala sig, är något som han alltid eftersträvat som förtroendevald.
– Annars påverkar du inte besluten. Jag har försökt leva efter det, och det är också mitt råd till andra.
Behovet av intressebevakning ökar
Nylund påminde om att engagerade medlemmar är en nyckelfaktor för den intressebevakning som SLC bedriver. Trots att jordbrukarna och växthusodlarna årligen blir färre och skogsägarna i allt större utsträckning bor i städerna, så minskar inte behovet av intressebevakning – tvärtom ökar behovet.
– Det finns en gammal plansch på väggen i ÖSP:s kansli i Vasa som säger ”En enad bondekår är samhällets styrka”. Det betyder inte att vi alla tycker lika, tvärtom så blir slutresultatet oftast bättre när olika synsätt lyfts fram och man enas om en kompromiss. Så fungerar föreningsdemokratin.
Att ställa upp när kallelsen kommer är därmed viktigt. Det behövs alltid frivilliga som ställer upp till styrelseuppdrag, fullmäktigen och utskott.
– SLC är inte bara är ett centralförbund med ett kansli, utan SLC omfattar landskapsförbund, skogsvårdsföreningar och lokalavdelningar och medlemmar. SLC är vi som samlats till kongress i Vasa och det omfattar också alla de som inte kunde delta den här gången.
– Det är vår uppgift att kämpa för att nästa generation också ska kunna producera inhemsk mat och virke. Nästa generation är dagens unga. Vi måste ge dem utrymme i organisationen. Utrymme för nya idéer och tankar, plats att påverka och lära sig att driva gemensamma intressen. Det är vi som skapar landet. Ingen annan står upp för våra intressen om vi inte gör det själva, sa Nylund.