SLC och MTK har lämnat in en begäran om åtgärd till Konkurrens- och konsumentverket (KKV) gällande S-gruppen, vars verksamhet misstänks ligga i strid med konkurrenslagstiftningen. I grunden handlar det om S-gruppens strukturella och juridiska sammansättning samt hur kedjestyrningen går till, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
SLC och MTK har lämnat in en begäran om åtgärd till KKV gällande S-gruppens kedjesamarbete. Enligt SLC:s ordförande Mats Nylund är orsakerna bakom åtgärdsbegäran enkel.
– Vi ser helt enkelt ingen ände på den nuvarande situationen. Vi vill kort och gott att KKV ser över S-gruppens agerande i enlighet med konkurrenslagstiftningen, kommenterar Nylund.
Bakom begäran om utredning ligger dock en juridisk tvetydighet som senast kom till behandling för över 20 år sedan.
Kedjestyrningen strider mot konkurrensen
Frågan om S-gruppens kedjestyrning kom senast till behandling år 2001 då Konkurrensverket beviljade ett tidsbundet undantagstillstånd för samarbete inom kedjan efter att S-gruppen ändrat vissa interna regelverk.
Ingen direkt prövning av hela S-gruppens verksamhet har ägt rum sedan dess.
S-gruppen består idag av 19 regionhandelslag, ett centralhandelslag och fem lokala handelslag som agerar enligt kedjestyrning med inköpssamarbete samt gemensamma verksamhetsmodeller och kampanjer.
De lokala handelslagen är formellt självständiga, men i praktiken agerar kedjan som en helhet. Enligt konkurrenslagen skall fristående företag kunna konkurrera med varandra.
Ingen konkurrens
– Vi har inget exempel på att de regionala handelslagen konkurrerar med varandra, utan de verkar i stället på geografiskt reglerade områden, säger Nylund.
När undantagsloven beviljades vid millennieskiftet hade S-gruppen en marknadsandel på 28 procent – i dagsläget ligger siffran redan på 49 procent.
Därmed är lönsamheten enligt Nylund ojämnt fördelad, och ett uttryck för S-gruppens starka ställning i landet.
– Livsmedelsmarknaden är väldigt starkt koncentrerad, vilket sätter sina spår i konkurrensen.