Flodpärlmusslan har goda chanser att överleva som art. Resultaten vid Jyväskylä universitets forskningsanläggning i Konnevesi är lovande. Här föds årligen nästan 20.000 små musslor. Av dem som planteras ut i naturen överlever de flesta.
Enligt klimatlagen borde målen för lagen utvärderas 2025. Det är nu. De ställningstaganden som skogssektorns aktörer kommit ut med har med andra ord precis rätt timing. Det är nämligen många saker som ändrats sedan den förra regeringen beredde och godkände klimatlagen, påpekar Mikael Jern.
Det är spännande att höra om Metsä Group som nyligen berättade om sina planer på att kommersialisera textilfibern Kuura. Det är en ny produkt som utvecklats av Metsä Group och som skall ha mycket låg klimat- och miljöpåverkan, konstaterar Mikael Jern.
Magnus Träskman är hemma från Helsingfors, och har sedan barnsben arbetat som skogshuggare för både privatpersoner och organisationer. Skogsintresset har bara vuxit med åren. Idag experimenterar han med sådd, trädsorter och blandningar av vilt och odlat. Han tampas med älgskador och angrepp från barkborre och talar varmt för kalhuggning och anläggning av blandskogar på naturens villkor. Läs mer om skogsbruket i fredagens Skogstema!
Under hösten 2024 lanserade Baltic Sea Action Group (BSAG) tillsammans med sina projektpartners SLC, MTK och Jordägarnas Förbund, det riksomfattande informationsprojektet ”Arrendeåkrarna i skick”. Projektet syftar till att öka medvetenheten bland markägare om vikten av att sköta om odlingsmarkernas skick för att höja deras värde och minska miljöpåverkan. Ett centralt mål är också att stärka dialogen och samarbetet mellan markägare och arrendatorer.
Vid en krissituation har Åland dricksvatten i reserv för en månads bruk, men en ny större råvattentäkt behövs. I sommar ska Ålands Vatten Ab också göra en kartläggning av befintliga brunnar för att se vilka som fortfarande kan användas för ”nödvatten” i krislägen. Det här berättade vattenbolagets vd Sölve Högman på Ålands Hushållningssällskaps beredskapskurs i Mariehamn förra veckan.
Åland, som är beroende av sjötransporter med omvärlden, är extra mycket i riskzonen för hotbilder och störningar som kan försvåra livsmedelsförsörjningen. Den aspekten betonades särskilt när Ålands Hushållningssällskap förra veckan ordnade en beredskapskurs som speciellt riktade sig till primärproducenter.
ProAgria Lantbrukssällskapets projekt Beredskap i Österbotten 2.0 framkallade nästan skrämselhicka när tänkbara nödsituationer på en bondgård presenterades på Åland förra veckan. Mardrömmar, blev ett av svaren när Meira-Pia Lohiluoma och Harriet Sundholm frågade vilka tankar som först dök upp när deltagarna ställdes inför projektets fiktiva krisscenarier.
Uppslutningen var stor när Esse lokalavdelning av ÖSP höll årsmöte i måndags. Över trettio medlemmar deltog i ett möte där allt från skog till aktuell lantbrukspolitik diskuterades. Några fick också att ta emot förtjänsttecken och stipendier.
Slutrapporten från projektet Kasvuriihi, lett av Varmas verkställande direktör Risto Murto, innehåller 41 förslag för att främja ekonomisk tillväxt och företagsförnyelse i Finland.
Lånestocken för jordbruksföretagen är i dagsläget runt 4,5 miljarder euro. Ett orosmoment är att de oreglerade skulderna, det vill säga sådana skulder som inte betalas tillbaka enligt plan, har stigit oroväckande mycket. Det kan innebära problem såväl för bankerna som för de jordbruk som inte klarar av att betala sina lån. Det berättar Päivi Kujala som är forskare på Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och deltar i ett forskningsprojekt, Marto, som undersöker finansieringsläget för jordbruket.
