Livsmedelsarbetarnas strejk, som pågick från tisdag till torsdag i bland annat flera slakterier, orsakar allvarliga och långvariga störningar i kedjan. Även en kortvarig strejk ger långsiktiga konsekvenser som påverkar både svin- och nötköttsproduktionen på ett sätt som märks av på gårdarna ännu i sommar.
Svensken Albin Gunnarson från Fornåsa i Östergötland har blivit vald till president för internationella GCIRC, Global Council for Innovation in Rapeseed and Canola.
Vid slutet av MTK:s fullmäktigemöte på onsdagen meddelade MTK:s ordförande Juha Marttila att han inte kommer att ställa upp i ordförandevalet i höst.
– Producenternas ställning i livsmedelskedjan måste stärkas. Därför är det centralt att också övervakningen av otillbörliga handelsmetoder fungerar i hela EU, säger Europaparlamentariker, Renew Europes vice ordförande Anna-Maja Henriksson (SFP) i ett pressmeddelande.
Genom planläggning kan byggande, näringslivsutveckling och boende styras, men det ska inte begränsa äganderätten – särskilt inte utan ersättning, påpekar Jan-Ove Nyman.
Då Henrik Lassas 1983 stegade in på Nylands Svenska Lantbrukssällskap, NSL, för att göra några kalkyler för sina studier visste han inte att det var en början på en arbetskarriär som skulle sträcka sig över 40 år. Varav 13 år som direktör för sällskapet. Under åren har sällskapet utvecklats kraftigt. Personalen har mer än fördubblats och verksamheten har bland annat utvidgats till att omfatta försöksverksamhet inom växtodling.
Tack vare jaktintresserade åländska ungdomar som ville studera vid Katrineholms gymnasium med jaktinriktning lockades blivande agronomen Sara Widén, 22, att ta sommarjobb på Åland. Och nu gör hon sitt kandidatarbete om spridning av gips på åländska åkrar.
Bonden betecknas ofta som en tuff person som klarar skivan på egen hand i både vått och torrt. Men i verkligheten mår många jordbrukare dåligt. En tung arbetsbörda och ekonomiska problem är vanliga på gårdarna. Det fastställer en svensk undersökning.
Lyckade skördar och en hög avkastning är fördelaktig för jordbrukaren, konsumenten, miljön och klimatet. Kolodling – eller kolinlagring – är begrepp som många jordbrukare är bekanta med. Men oavsett vad man kallar det, så ger goda odlingsmetoder många fördelar.
Våren är här! De första solstrålarna har värmt upp jorden och kickat igång växterna igen. Runt om oss samlar klorofyllglada blad energi från solskenet. Bland annat ängssvingel, timotej, svartkämpe, käringtand och rölleka är fullt upptagna med att bygga kolhydrater och sockerkedjor, tillverka aminosyror, proteiner och fetter – medan de samtidigt nådefullt ger oss syre att andas.
– Gräset tar hand om korna, som tar hand om mig och min utkomst. Bakom den sammanfattningen står ranchern Sean LaBrie i Didsbury på prärien i sydvästra Alberta, Kanada, där han och hans fru Holly driver Difficulty Ranch, svårigheternas ranch. Själv föredrar Sean LaBrie att kalla sig ”grass guy”, gräskille, i stället för rancher eller boskapsuppfödare.
Det sker ett kontinuerligt förädlingsarbete för att ta fram nya vallfrösorter. Men utvecklingen går långsamt. Från att en ny sort börjar odlas tills att den kommer ut till försäljning kan det ta tiotals år. Växtförädlingen är långsam, säger Jan Käldman, utsädesodlare i Pedersöre.
