Flera tunga frågor med anknytning till jordbruket aktualiseras inom kort av EU-kommissionen. Det förefaller som om kommissionen försöker ställa växtskydd och ny genteknik mot varandra.

Den tionde Finska naturens dag firas den 26 augusti 2023 då ekologiska gårdar öppnar sina dörrar för allmänheten för att fira naturens egen dag. På Naturens dag kan ekogårdar hissa flaggan i topp och visa hur mat produceras enligt ekologiska metoder. Anmäl din gård redan nu!

EU:s nya programperiod CAP27 började vid ingången av 2023. Den nya programperioden för med sig förändringar av jordbrukarstöden, men innehåller också möjligheter att påverka miljöns tillstånd effektivare än förut. En precisionsinsats går ut på att denna vår anlägga nya skyddszoner – men under nya kriterier.

Projektet ”Österbotten på tallriken! – Pohjanmaa lautasella!” har nu lanserat sin hemsida. Där kan man utöver allmän information om projektet även ta del av den österbottniska gårdsbutikskartan som snart har närmare hundra adresser.

Målet är att optimera bevattningen, dräneringen och magasineringen av vatten. Det aktuella vattenhanteringsprojektet på Söderfjärden tog i slutet av maj ett klart steg framåt då elva digitala mätstationer installerades i området.

Regnet skrämde bort nästan alla förhandsbokade besökare när ÅTH-producenten Pontus Grunér i söndags skulle demonstrera sin grönsaksodling under evenemanget Åland Grönskar. Men regn är ju bara bra oss för odlare, påpekar Pontus och berättade hur Södergårds i Vårdö Vargata av en ren slump hittade en borrbrunn som vid behov räcker till också för bevattning.

Den nya programperiodens regelverk kring naturbeten på Åland och skötseln av dem har skapat stor osäkerhet hos många åländska jordbrukare. Till dem som tvekar och just nu siktar på att ansöka om stöd för naturbeten kanske först nästa år hör mjölkbonden Frej Bomanson i Saltvik. Men det är ingen självklarhet att man kan ansöka om stödet nästa år om man inte ingått ett femårsavtal.

Ny forskning sammanställd vid University of California visar att labbkött kan förorsaka klimatutsläpp som är upp till 25 gånger större än de som uppstår vid konventionell köttproduktion. Labbköttet är dessutom ytterst kostsamt att framställa och snarast omöjligt att massproducera.

MTK och SLC uppmanar EU:s beslutsfattare till realism i beslutsfattandet. Parlamentet och rådet måste sätta ner foten mot kommissionen, som styrs av ideologi och inte lyssnar på medlemsstaterna. I synnerhet EU:s restaureringsförordning måste nu skickas tillbaka för ny beredning.