Jsm 1 Essayah
Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (Kd) säger att momsen på mat inte höjs och att det är en viktig markering av den här regeringen. Däremot höjer man den allmänna momsen till 25,5 procentenheter. Momsen är ett effektivt fiskalt verktyg och staten behöver balansera sin budget på grund av den höga statsskulden.
Jordbruk

Essayah: ”Momsen på mat
höjs inte, det är en viktig
markering av regeringen”

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (Kd) ser fram emot en proaktiv jordbruks- och livsmedelspolitik under de kommande tre åren. Livsmedelsexporten ska öka.

– Vi behöver jord- och skogsbruk också i morgondagens Finland. Vi behöver matproduktion och ansvarsfulla finländska livsmedel, vi behöver virke och andra produkter från skogen och Finland behöver en stark försörjningsberedskap, säger hon.

Essayah fortsätter att med att kommentera dagsaktuella politiska händelser och de nyligen avklarade rambudgetförhandlingarna.

– Momsen på mat höjs inte, det är en viktig markering av den här regeringen. Däremot höjer vi ju den allmänna momsen till 25,5 procentenheter. Momsen är ett effektivt fiskalt verktyg och staten behöver balansera sin budget på grund av den höga statsskulden, säger hon.

Essayah kommenterar också specifikt den så kallade kexskatten.

– Det blev ingen momshöjning på kex, det skulle ha slagit väldigt hårt mot hela bagerisektorn. Däremot höjer vi momsen för sötsaker och flyttar dem till den allmänna momsklassen på 25,5 procentenheter, säger hon.

Livsmedelsexporten måste öka

Finlands livsmedelsexport är idag drygt 2 miljarder – medan vår livsmedelsimport är 7 miljarder. Statssekreterare Päivi Nerg vill vända den här trenden.

– Finlands livsmedelsexport måste balanseras upp mot importen. För Sveriges del ligger respektive siffror på 5 miljarder och 5 miljarder, det måste vi sikta på.

Och fortsätter.

– Inte tror jag heller att det händer mirakel på tre år, men vi ska åtminstone försöka vända trenden, säger hon.

Minna-Mari Kaila, avdelningschef vid JSM, säger att det strategiarbete man håller på med vid ministeriet är av stor betydelse.

– Det är en fortsättning på någonting som började 2017, det finns förankrat i regeringen Orpos regeringsprogram och det har som en av sina främsta målsättningar att ta vara den tillväxtpotential som finns inom livsmedelssektorn, säger hon.

Bland annat ska man slå fast hur man vill att livsmedelsproduktionen ska se ut i Finland 2040 och slå fast de förändringsbehov som finns inom den jordbrukspolitik som bedrivs.

Miljonbelopp krävs för strukturella investeringar

Pekka Pesonen, JSM:s kanslichef, tillägger att hela jord- och skogsbruksbranschen står inför en enorm utmaning.

– Vi måste få unga in i branschen, men det är inte så lätt i och med att de strukturella investeringar som krävs, inte minst inom husdjurssektorerna, är enorma.

Pesonen avser de miljonbelopp som i producentledet ofta krävs för att fortsätta och utveckla en gård.

– Hur många vill satsa flera miljoner euro över en tidsperiod över tiotals år för att kunna producera till exempel griskött. Och det här kommer att förändra hela branschen genom att drastiskt försnabba den redan pågående strukturrationaliseringen, säger han.

Dagligvaruhandeln gick igenom en liknande omvandling på 1990-talet, som ledde till den starka kedjebildning vi har idag, och då var det uttryckligen de kostsamma investeringarna som drev den utvecklingen.

– Inga familjedrivna butiker var beredda att satsa de pengar som krävdes för att utveckla, speciellt när det kommer till kostnader gällande fastighetsutveckling och planläggning, säger han.

2023 fanns det 42.271 lantbruk i Finland. Det är 29 procent färre än 2010, 13 år tidigare. Idag är medelarealen på en gård 54 hektar vilket är 12 hektar mera än 10 år tidigare. Produktionsinriktningen är nu växtodling på 72 procent av gårdarna och husdjursproduktion på 20 procent av dem, resten är blandgårdar.