Denna vecka har SLC Nylands lokalavdelningar inlett vårmötesrundan. Först ut var Ingå lokalavdelning som sammanträdde på förvaltarvillan på Västankvarn gård. På agendan fanns förutom renodlade möteshandlingar också aktuella frågor inom lantbruket – både alldeles lokalt och hela vägen till Bryssel.
– Här i Ingå har vi tre frågor som vi kommer att bevaka alldeles särskilt. Det handlar om generalplanen i Ingå, Carunas kabeldragningar och gasröret Balticconnector, säger Christian Nyholm, nyss omvald ordförande för Ingå lokalavdelning.
Markägarfrågor sysselsätter intresseorganisationen på alla nivåer. Också förbudsordförande Thomas Antas betonar vikten av att vara aktiv i planläggningsfrågor.
Han lyfter särskilt fram landskapsplanen Nylandsplanen 2050 som planeras innehålla nya skyddsbeteckningar som inte är skyddade enligt lag.
– När man i landskapsplanen går in och ritar in skydd utan att ha lagen med sig finns det skäl att vara orolig.
Antas kallar förfarandet för ”expropriering av mark utan rättvis ersättning till markägaren”. Han riktar en skarp känga mot kommuner som tvångsinlöser markområden av privatpersoner för att senare sälja marken vidare med vinst till byggföretag som bygger bostadshus på området.
– Äganderätten naggas i kanten på ett sätt som inte känns helt rätt, säger Antas.
Två osäkra år att vänta
Intressebevakningens storsatsning är ändå beredningen av CAP-reformen. I år fortsätter stödsystemen i huvudsak som de senaste åren, vilket innebär att jordbrukarna kan förlänga sitt nuvarande avtal med ett år.
Den nya jordbrukspolitiken hinner inte träda i kraft i nästa år och eventuellt blir det ännu år 2022 ett mellanår innan det nya programmet kör igång.
– Det finns en reell risk för sänkta stöd. SLC:s linje är att finansieringen ska tryggas genom nationella pengar, säger centralförbundsordförande Mats Nylund.
Även om mycket är oklart vet man redan idag att det blir en kraftig tyngd på klimatfrågor. Ambitiösa miljöåtgärder kommer att krävas förutom inom miljöersättningen också inom grundprogrammet i CAP.
Eftersom programmet bereds som bäst uppmanar Antas och Nylund medlemmar att ta kontakt angående förslag och idéer som kunde lyftas fram under processens gång.
Aktiv produktion
SLC:s linje är att aktiv produktion ska stödas.
– Inte är det nu riktigt rätt att min lönsammaste gröda idag är skyddszon, säger Nylund.
För att förenkla och förtydliga systemet hoppas han däremot att stödrätterna avskaffas.
Han lyfte också fram förhoppningar om att den förmånliga jordbruksrådgivningen Råd2020 kan ersättas med Råd2030
– En av de viktigaste faktorerna för att vi ska ha ett jordbruk i framtiden är förstås att det kommer nya generationer som vill bruka jorden. Stödet till unga jordbrukare är därför också centralt för SLC.
En liten gest för att betona detta är organisationens tradition att lyckönska nya lantbrukare med en liten gåva. På vårmötet i Ingå överräckte därför ungdomsombudsman Pia Franzén en kasse matnyttiga trevligheter till Erika och Hans Damén som tillsammans med sin bror John är nyblivna jordbrukare på Ödegård i Ingå. Spannmålsodling och fårskötsel är trions verksamhetsform.
Strukturkalk räddar skörd och vattendrag
Vårmötet i Ingå gästades också av Jan Drugge, försäljningschef på Nordkalk, som berättade om strukturkalk.
– Det pratades om strukturkalk redan i början av 1900-talet så det är inte någon ny uppfinning, säger Drugge.
I dagens läge förs strukturkalken fram som en möjlig lösning på problemet med fosforläckage från åkrar ut i vattendrag. Strukturkalk höjer pH på samma sätt som vanlig kalk och förbättrar strukturen i lerjordar. Som bonus hindrar den fosforn att rinna ut i vattendragen.
För att bibehålla sina goda egenskaper måste strukturkalken myllas in efter spridningen.
Strukturkalken skiljer sig från vanligt kalkstensmjöl genom att den innehåller bränd eller släckt kalk. Den är dyrare än vanlig kalk, men på grund av sina positiva effekter på miljön försöker också lantbruksorganisationerna tala för någon form av subventioner i framtiden.
– ”Problemet” är att strukturkalken inte bara är en miljöåtgärd, utan kommer också till nytta för jordbrukaren och sådant brukar samhället inte vilja understöda, säger Drugge.
Han lyfter också fram att en strukturkalkad åker bättre klarar stora regn utan att ytan blir smetig och bildar skorpa.
– Försök visar att strukturkalkning leder till 50 procent mindre fosforläckage och 15 procent högre skörd, säger Drugge.
Rekommenderad giva är minst 6 ton per hektar. Kostnaden är då omkring 270 euro per hektar plus frakt och spridning.