Varkaus Dsc 1937
Modellerna för beräkning av rådensiteten i massaved och tillvägagångssätten för användning av modellerna har tagits fram i ett projekt av Naturresursinstitutet, Metsäteho Oy, UPM-Kymmene Oyj, Stora Enso Oyj och Metsä Group. FOTO: Stora Enso
Skogsbruk Tema

Väderbaserade prognosmodeller
på väg in i viktmätning
av massaved

Naturresursinstitutet har tagit fram prognosmodeller för bestämning av rådensiteten för ett parti massaved med hänsyn till lokala väderobservationer. Rådensitet används då man omräknar vikten på massaved till kubikmeter fastvolym.

Metoden kan användas vid mottagningsmätning vid industri, det vill säga på massa- och pappersbruk, men även vid mätning av massavedspartier från enskilda skogsägare. En ny föreskrift om modeller för fastställande av rådensitet är ute på remiss och ska träda i kraft vid ingången av 2022.

Vid viktmätning används rådensitetstal som omräkningstal då man omräknar den vägda vikten på massaved till fastvolym. Rådensitet är kvoten av vedens vikt, inklusive bark, och dess fastvolym.

– Med hjälp av prognosmodeller för rådensitet kan vi räkna fram rådensitetstalet för massaved utifrån data om väderobservationer från upplagstiden och upplagsplatsen. Väsentliga faktorer som påverkar rådensiteten är årstid, upplagstidens längd och väderobservationer, som medeltemperatur och nederbörd under upplagstiden, säger forskare Jari Lindblad på Naturresursinstitutet.

Prognosmodeller har tagits fram för fem virkessortiment, nämligen massaved av tall, björk, gran, rötgran och asp. Rådensitensmodellerna kan kalibreras utifrån stickprovsmätningar vid industrin.

Behov av större mätnoggrannhet

Framtagningen av prognosmodeller för rådensitet motiverades av ett behov att utveckla processerna så att olika aktörer ska kunna fastställa rådensiteten på ett enhetligt sätt. Dessutom ville man förbättra noggrannheten i mätningarna och få mer ut av stickprovsdata.

Modellerna för beräkning av rådensiteten i massaved och tillvägagångssätten för användning av modellerna har tagits fram i ett projekt av Naturresursinstitutet, Metsäteho Oy, UPM-Kymmene Oyj, Stora Enso Oyj och Metsä Group.

Nuförtiden sker viktmätning av massaved med fasta fordonsvågar och virkeshanteringsmaskinernas vågar vid industri samt med timmerbilkranar och ibland med skotarkranar vid transport.

Den vanligaste mätmetoden vid industri är viktmätning genom stickprov, som används på över 90 procent av all massaved. Mätning med kranvåg används speciellt vid leveransvirkesköp.

Viktmätning genom stickprov vid industrin bygger på stickprovsmässigt urval av virkesbuntar och mätning av dem. Rådensiteten i virkesbuntarna bestäms genom nedsänkning. Varje industri har egna förfaranden för urval och rådensitetsbestämning.

Vid mätning med kranvåg tillämpas däremot fasta rådensitetstabeller. Rådensitetstalet fastställs med andra ord på olika sätt beroende på om viktmätningen sker vid industri eller med kranvåg vid transport. Dessutom erhålls olika värden på rådensitetstalet beroende på till vilken mätningsplats för industrimätning massaveden levereras.

Däremot kan man endast i begränsad omfattning beakta de faktorer som i verkligheten påverkar rådensiteten i massaved, som upplagstiden och väderförhållandena.