Skogsbruk
Apf25 4
– Projektet DigiMat tar avstamp från den digitala nivå som varje deltagare befinner sig på i dag och ger personlig handledning, säger projektledaren Carina Söderlund och styrgruppsordföranden Lena Brenner till vänster.
Jordbruk SLC

Åländska livsmedelsföretagare får projekthjälp att bli digitala

TEXT: Helena Forsgård

helenaforsgard5@gmail.com

FOTO: Helena Forsgård

Någon har tagit i bruk en digital kalender. En annan har registrerat en domän för en hemsida. Projektet DigiMat, som drogs i gång på Åland för drygt ett år sedan, har bjudit på skräddarsydd handledning för sina deltagare.

– Ingenting har varit för högt eller för lågt. Jag har utgått från deltagarnas önskemål och deras behov, säger Carina Söderlund, projektledare för DigiMat.

DigiMat riktar sig till livsmedelsproducenter, i första hand mindre sådana, som kan och vill öka användningen av olika digitala verktyg. Det kan handla om att digitalisera bokföringen och löneräkningen, kort sagt administrationen av företaget, eller att öka marknadsföringen och förhoppningsvis försäljningen genom att använda olika digitala kanaler.

– Genom att digitalisera och effektivisera vissa arbetsmoment kan man få mer tid att satsa på produktionen i företaget, säger Söderlund.

Projektet, som bekostas av Ålands landskapsregering och Europeiska Strukturfonden Plus, har en total budget på knappt 235.000 euro. Deltagarna betalar enbart med sin tid, inga avgifter utgår, och projektet räknar med att var och en ska lägga ner minst 30 timmar på sitt deltagande.

I den första omgången, som inleddes i fjol på hösten antogs maxantalet 25 deltagare in. En omgång med nya deltagare startar i januari och de får del av utbildningen under ett drygt år till våren 2027.

– En kartläggning, som vi gjort, visar att det finns ungefär hundra företag i den grupp som vi vänder oss till.

Besök i hemmakontoret

Carina Söderlund, till vardags digital strateg vid kommunikationsbyrån Vibb, gör en analys av varje deltagares behov och önskemål. Hur ser deltagarens digitala mognad ut? Vad vill man bli bättre på? Vad har man störst nytta av?

– Jag tar fram kurspaket som kan passa fler i gruppen och jag ger även personlig handledning. Jag besöker varje deltagare och kan sitta i deras hemmakontor och gå igenom användningen av just de digitala verktyg som de kan ha nytta av. Det kan också handla om rent konkreta saker som att koppla in en skrivare, säger hon.

AI för jordbruksföretagare var en kurs som uppskattades av den första gruppen. Andra ämnen som intresserade var jobb i molnet med Googles tjänster och it-säkerhet och beredskap.

De flesta i gruppen har också tagit i bruk en personlig lösenordshanterare.

Värt tiden

Anna Alm, äppelodlare och mathantverkare på Öfvergårds, var en av premiärdeltagarna.

– Det var absolut värt tiden. Man lär sig alltid någonting nytt. Ibland tror man att man kan och vet vissa saker, men det visar sig sedan att man glömt bort hur det fungerar eller att ens kunskaper är förlegade. Vi fick bland annat hjälp med att reda upp våra sociala medier. Den personliga handledningen som vi fick var mycket bra och konkret, säger Anna Alm.

Läs också: Extra viktigt på Åland att fokusera på kommande CAP-förändringar