Flera viktiga framtidsfrågor är aktuella inom jordbruket och ÅPF:s röst behövs mer än någonsin tidigare. Det framhöll Jonas Laxåback, verksamhetsledare för SCL, när han besökte Åland och producentförbundets höstmöte.
Jonas Laxåback höll ett föredrag vid höstmötet den 28 november där han fokuserade på stora och aktuella framtidsfrågor som marknadsbevakning och kommande finansieringsramar. Det är viktigt, betonade han att jordbrukarna stärker sin position i livsmedelskedjan för att få en bättre marknadsintäkt.
– Vi i Finland har fokuserat mer på stödsystemen än på marknadspriserna sen EU-inträdet. Men marknadspriserna har stor betydelse för lantbruksföretagarna, redan en förändring på 1 procent i marknadspriserna ger en kännbar effekt, och vi borde jobba mer med dem, sa han.
I dagsläget kan vissa positiva signaler noteras som att priserna på nötkött är på väg uppåt. Däremot är det dystert vad gäller priserna på spannmål och oljeväxter.
På kommande är en revidering av livsmedelsmarknadslagen som kom 2019. I dess kölvatten tillsattes en ombudsman som följer med hur det fungerar.
– Det är en mycket värdefull lag och ett av de starkaste verktygen som vi har. Nu är det aktuellt att ytterligare stärka producentens ställning, det ska bli lättare för ombudsmannen att använda paragraferna till jordbrukarnas fördel, sa Laxåback.
Även lagen om offentlig upphandling ska revideras och i det pågående arbetet ”finns formuleringar som kan tolkas positivt”. Det handlar bland annat om att inhemska produktionskrav ska uppfyllas när livsmedel upphandlas.
Ont om pengar
Jonas Laxåback tog också upp EU:s framtidsbudget. Där betonas att EU bör stå på starkare egna ben för att bättre klara av olika krissituationer och störningar. EU ska också bli mer attraktivt för företagsetableringar.
– Den totala budgeten är betydligt högre än tidigare men det finns frågetecken och utmaningar för vår bransch. Ett viktigt element är nationella och regionala partnerskapsprogram, NRP. Där ingår i framtiden Ålands landsbygdsprogram och fastlandets CAP-program. För den kommande perioden finns 300 miljarder euro öronmärkt för att upprätthålla stödsystemet till jordbruket. Det har räknats ut att det är en sänkning av nuvarande stöd med 15 procent.
– Men ännu är det oklart om en del av det resterande budgetbeloppet, över 560 miljarder euro, kan användas till stöd för utveckling av jordbruket.
Han lyfte också upp den nationella motfinansieringen. Den har varit betydande på Åland och fastlandet sen 1995. Man har maximerat de pengar som kommit från EU, men i nuläget finns en utmaning – både Ålands och fastlandets ekonomier är ansträngda och frågan är om man kan räkna med samma motfinansieringsbelopp framöver.
– Sammantaget kan det här kanske leda till en förändring av stödpotten åt ett negativt håll och vi arbetar med frågan. Vi har medhåll från statsrådet och vår takorganisation Copa-Cogeca håller en demonstration i Bryssel den 18 december.
En sänkning rimmar illa med alla förväntningar på jordbruket.
– Med tanke på försörjningsberedskapen ska jordbrukarna helst producera ännu mer och samtidigt beakta bland annat klimat- och miljöaspekter. Då behövs mer och inte mindre stöd från EU. Det krävs att vi är proaktiva och att vi tidigt kommer in med våra åsikter. Det krävs mer av alla aktörer framöver, även av ÅPF!
När det gäller ”gröna åtgärder” har det skett en politisk förändring och det kan leda till enklare och mindre byråkratiska miljöstödssystem. En ny tanke är att även deltidsjordbruk ska kunna komma ifråga när det gäller stöd eftersom de kan ha en viss betydelse för försörjningen i lokalsamhället.
Säkra livsmedelsproduktionen i skärgården
Jonas Laxåback berörde också den rapport som PTT, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, tagit fram för SLC:s räkning och som föreslår åtgärder i stödpolitiken för att förbättra lönsamheten för jordbrukarna.
Åtgärderna sammanfattas i tio punkter och en av punkterna är att se till att stödformerna anpassas efter förhållandena i skärgården.
– Det är därför läge att syna de åtgärder som hittills funnits och granska hur de fungerat. Finns det rentav en del oanvända pengar? Borde hela Åland definieras som ett skärgårdsområde? Det är speciellt viktigt på Åland att den lokala livsmedelsproduktionen säkras. Det borde också synas i stödpolitiken att en lastpall på fastlandet kostar mindre än en lastpall på Åland, påpekade Laxåback.
Fler ÅPF-medlemmar
För att ÅPF ska kunna vara den effektiva intressebevakare som man vill vara önskas ett brett stöd från fältet. Men medlemsantalet sviktar och ett av de långsiktiga målen för Ålands producentförbunds arbete är därför att göra medlemskapet mer attraktivt och relevant.
Fler aktiviteter och nätverksträffar exklusivt för medlemmar kan vara ett sätt att locka nya medlemmar och behålla de nuvarande.
Innehållet på en träff behöver inte alltid vara jobbrelaterat – en grillkväll i ett garage med fokus på social samvaro kan fungera och en buggkurs planeras.
Det är också skäl att lyfta upp de förmåner som ÅPF-medlemmarna får, i huvudsak rabatter hos olika företag. Hittills har det varit aningen luddigt vad som gäller men ÅPF uppmanar medlemmarna att registrera sig via MTK Hankinnat där företag, som beviljar rabatt på Åland, finns listade.
– Vi ska försöka få med fler åländska företag. Hör av er om ni har önskemål, sa ÅPF:s vd Pia Eriksson.
Medlemsavgifterna för 2026 blir oförändrade enligt höstmötets beslut. Men eftersom arealerna minskar planerar ÅPF att göra en uppdatering av dem inför faktureringen nästa år.
Kort sagt – man ska följa upp att den areal en gård brukar faktiskt stämmer överens med den areal man betalar medlemsavgift för.
– Men vi är medvetna om att det är en balansgång. Kontrollerna får inte göras så att de skrämmer bort medlemmar, sa Birgitta Eriksson-Paulson.
Till restauranger
Under kommande år fortsätter arbetet med att aktivera utskotten. Projektet ”Greppa marknaden” fortsätter under första halvåret av 2026.
Det är ett projekt där ÅPF samarbetar med Ålands hushållningssällskap och målet är att bidra till ökad kunskap om marknadsanpassning och hållbar utveckling inom lantbruket.
Projektet ”Farmer Time” finns också med i planerna om finansiering ordnas. Skolelever kan digitalt följa livet på en lantgård och syftet är att öka ungdomars kunskap om livsmedelsproduktion.
ÅPF ska också i kommande kampanjer vända sig till restauranger – ”Bonden på krogen” – för att få dem att använda mer råvaror från åländska producenter.
Under höstmötet förrättades ett antal val för 2026. Birgitta Eriksson-Paulson som ordförande och Johan Holmqvist som viceordförande omvaldes. Styrelsemedlemmen Carina Eriksson var i tur att avgå och även hon omvaldes. Det betyder att styrelsen med totalt sex medlemmar har oförändrad sammansättning.
Det blev likaså omval av ÅPF:s representanter i SLC:s styrelse: Birgitta Eriksson-Paulson med Johan Holmqvist som suppleant och av de tre ÅPF-arna i SLC:s fullmäktige omvaldes Lars-Johan Mattsson, Jon Eriksson och Nicklas Mörn.