Regeringens krispaket var välkommet. Men det löser inte kostnadskrisen som jordbruket nu drabbats mycket hårt av. Nu måste handeln också göra sitt, sa ordförande Tomas Långgård när han öppnade ÖSP:s fullmäktigemöte.
Läget är mycket akut inom det finländska jordbruket. För att förbättra den svåra situationen måste nu de två stora handelsaktörerna S- och K-kedjan inse att vinsterna måste fördelas bättre till resten av livsmedelskedjan.
– Det är inte bara vi producenter som anser det utan också regeringen förutsätter att handeln nu måste bära sitt ansvar för att komma vidare. I dagsläget är de två stora handelskedjorna som är det enskilt största hotet mot Finlands självförsörjning. Det här trots att vi hör till samma livsmedelskedja, säger Tomas Långgård, ordförande för ÖSP.
Det var ord och inga visor när Långgård öppnade förbundets fullmäktige i måndags på Yrkesakademin i Österbotten i Gamla Vasa. Men det är inte konstigt med tanke på att producentpriserna fortfarande inte höjts ens till en nära nivå för att täcka de skenande kostnaderna.
– Läget är akut, men trots det har handeln kraftigt visat en ovilja att föra de höjda produktionskostnaderna vidare till konsumentpriserna alternativt minska sin egen höga vinstmarginal för att ha en rättvisare fördelning, säger han.
Välkommet krispaket
Förra veckan efterlyste ÖSP:s styrelse en snabbt krispaket till jordbruket. I torsdags fattade också regeringen beslut om ett sådant på 300 miljoner euro.
– Det var högre än vi trott och helt acceptabelt och mycket välkommet och vi ska nu arbeta för att utbetalningarna sker så snabbt och rättvist som möjligt redan under våren, säger Långgård.
Det är ännu öppet hur krispaketet är uppbyggt, men med beaktande av storleken torde det bestå av både stöd och skattelättnader. Fastighetsskatten tas bort för ett år och det betyder 12 miljoner i skattelättnader.
– Producentorganisationen kräver full återbäring av bränsleaccisen också för 2021 retroaktivt och för 2022, eftersom den skattelättnaden uttryckligen stöder den aktiva produktionen. Men här anser vi fortsättningsvis att fastighetskatten för produktionsbyggnader ska tas bort för alltid.
Utöver det finns en höjning av det nationella stödet på omkring 200 miljoner euro, men för det behövs EU:s tillåtelse före utbetalningen. En sådan har redan begärts.
– Men krispaketet minskar inte behovet av lagstiftningsåtgärder för att få en rättvisare livsmedelskedja. Vi måste få förhöjda producentpriser från handeln, förädlingen och packerierna. Priserna i avtalen som förädlingen har ingått med handeln är för låga och måste omförhandlas. Ingen producent har råd att vänta på det till nästa höst. Priserna måste upp nu, konstaterar Långgård.
Hemska bilder når oss
Långgård inledde med att reflektera över kriget i Ukraina som inte lämnar någon oberörd.
– Ukraina är en suverän och demokratisk stat som blir anfallet. Det mänskliga lidandet är stort och vi nås dagligen av hemska bilder och drygt tio miljoner ukrainare är på flykt. Vi försöker alla göra vad vi kan och ÖSP och SLC har också bidragit med finansiella medel via Kyrkans utlandshjälp till Ukraina, berättar han.
Nu påverkar sanktionerna mot Ryssland hela världen, men Långgård påminde om att det europeiska jordbruket drabbades negativt av sanktionerna som infördes när Krimhalvön annekterades 2014. Redan då började den negativa spiralen för jordbrukarna.
– Ser man bakåt var den totala lantbruksinkomsten cirka 1 miljard euro 2010. Efter 2014 drabbade i synnerhet potatisodlarna, kött- och mjölkproducenterna hårt av exportförbudet till Ryssland. Året därpå inledde S-gruppen sin billighetskampanj och 2017-2018 hade lantbruksinkomsten halverats.
– Vi måste nå tillbaka till en total lantbruksinkomst på minst en miljard, säger Långgård.
Kriget i Ukraina har nu lett till kraftigt stigande priser och en mycket osäker situation. Det börjar redan vara brist på foder i Europa och en del länder diskuterar exportförbud. Samtidigt har skördarna varit sämre än normalt de senaste åren.
– Det finns fortfarande ett fåtal som inte förstår vikten av en hög självförsörjning av livsmedel. Men merparten av landets befolkning inser nu att det är mycket viktigt att fortsätta upprätta en hög nivå. Men för att det ska ske måste jordbrukets lönsamhet förbättras.
Finns också ljusglimtar
Och det finns ljusglimtar också, påminde Långgård.
– Det är rekordhöga priser på spannmål och priserna på kött- och mjölkprodukter ökar snabbt i Europa, men det sker långsammare här. Så vi ska inte kasta yxan i sjön utan, som en deltagare på ett årsmöte sa förra veckan, nu ska vi jordbrukare vässa yxan i stället. Utmaningarna är många men det finns också möjligheter och vi ska nog ta oss igenom den här krisen också, säger han.
Även skogsbruket förtjänar högre virkespriser, anser Långgård.
– Konjunkturen inom skogsindustrin har en lång tid varit mycket bra och därför måste vi kräva högre virkespriser. Nu är dessutom Rysslands gräns stängd och det innebär ett bortfall på 10 miljoner kubikmeter. Med tanke på att kostnadsstegringarna också är höga inom skogsbruket behöver vi nu högre virkespriser. Det finns virke att tillgå i våra skogar, men det har sitt pris att få ut det, säger Långgård.