Ett tyskt forskarteam har upptäckt att vide i kreatursfoder kan sänka utsläppen av ammoniak och lustgas som genereras i samband med boskapsskötsel. Det traditionella tillsatsmedlet ska bidra till att reducera miljöpåverkan på odlade betesmarker.
Nya växtbaserade tillsatsmedel kan öppna nya chanser att sänka jordbrukets negativa klimatpåverkan. Det hävdar ett team som arbetar vid forskningsinstituten för boskapsbiologi i Dummersdorf och universiteten i Rostock, München och Wien.
Jordbruket är en av de främsta källorna till kväveföreningar som ammoniak och dikväveoxid. Utsläppen härstammar framför allt från idisslare och deras urin. Denna process är svår att kontrollera på betesmarker, till skillnad från djurhållning i stall.
Konsekvenserna väcker numera större uppmärksamhet än tidigare. Ammoniak förorenar jordar och ekosystem. Lustgas bidrar cirka 300 gånger mer till den globala uppvärmnigen än koldioxid. Gasen kan hänga kvar i atmosfären upp till 150 år.
Vide kan bli foderkälla
Fokus inom forskningen ligger nu på botemedel som länge har varit kända inom traditionell medicin. Växtarten Salix innehåller salicin, ett ämne som omvandlas till salicylsyra i kroppen. Denna aktiva ingrediens är den naturliga modellen för aspirinet.
Vide växer snabbt och växten är lättillgänglig i Europa, där användningen av materialet hittills mest har använts för stabilisering av sluttningar. I länder som Nya Zeeland har pilblad däremot länge betraktats som foderkälla.
Vide är en lokalt tillgänglig, förnybar råvara som är särskilt lämplig som ett naturligt tillsatsmedel i foder för boskap på bete – där andra lösningar ofta misslyckas, förklarar Dr, Björn Kuhla, som är en av projektledarna för FBN.
Huruvida dessa positiva effekter fungerar under praktiska förhållanden är föremål för fortsatt granskning. Jordens sammansättning, klimat, foderintag och markens mikrobiella aktivitet spelar alla en roll.
Frågan om utfodring med vide kan förändra markens nitratnivåer undersöks också. Parallellt testar forskarna andra lövträd såsom poppel, som består av liknande strukturer. Målet är ett brett utbud av naturliga fodertillsatser.
Träden kan växa på åkern
På lång sikt kan pilträd växa direkt på betesmarker, som består av träd, buskar och djur, eller så kallade silvopastorala system. Termen beskriver kombinerade ytor med träd, buskar, boskap, växter och betesmarker.
Sådana områden fungerar inte enbart som foderkälla. De förbättrar därtill mikroklimatet, ger skugga och bidrar till att minska utsläpp direkt på marken. Extrakt från pilblad skulle också kunna användas i gödsel eller flytgödsel för att minska kväveutsläppen.
De praktiska försöken är lovande. Då korna utfodras med pilblad som innehåller salicylat, minskar deras urinutsläpp tydligt. På standardjordar minskade ammoniaknivåerna med 14 procent och utsläppen av lustgas med 81 procent, jämfört med kontrollgruppen.
Forskarna utgår dessutom från att även andra bioaktiva ämnen i bladen, förutom salicylsyra, bidrar till denna effekt. Effekten kan därför inte begränsas till ett enda ämne. Men forskarna betonar att studien fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium.