Ruda solpark på Kimitoön ska börja producera solenergi efter årsskiftet.

De osäkra tiderna med häftiga prishöjningar har stoppat byggen av nya lagerutrymmen på Åland.

– Det har gett kvalitet åt det egna arbetet att ha en ordentlig maskinhall och en varm verkstad, säger Timo Söderholm om den nya byggnaden.

Väderkvarnen på Tennäs Vestergårds gårdsbacke ser ut som den alltid har stått där. I själva verket är det endast maskineriet som är riktigt gammalt.

Under 1900-talets andra hälft dukade största delen av ”trähus-Finland” under, men träbyggandet upplever nu en långsam renässans. Med tanke på våra enorma skogsarealer och en tradition av byggande i trä kan det ses som besynnerligt att detta inte skett tidigare. Mycket har dock snubblat på etablerat elementbyggande och reglering. Nu försöker man dock både på myndighetsnivå och inom privatsektorn återuppliva traditionen.

För några månader sedan började Bjarne och Tobias Mara producera egen bioenergi på gården. Biogasen ger både värme och många odlingsmässiga fördelar. På grund av höga elpriser kan också elproduktion på ekomjölkgården bli verklighet i framtiden. Läs mer i fredagens Bygg- och Energitema!

Att ta skötseln av plantskogar på allvar och gallra tidigt lönar sig definitivt för skogsägarna. Dessutom skapas på så vis ett mera stormhärdigt bestånd. Detta betonar Anders Hjortman, fältchef vid Skogsvårdsföreningen Österbotten.

Det har varit goda tider för skogsägarna med höga virkespriser och god efterfrågan. Men att sia om framtiden är vanskligt med tanke på det mycket osäkra globala läget. Efterfrågan på klenvirke och massaved förutspås dock vara god under hösten i Österbotten.

Några skogsägare längs sydkusten har i år märkt att en del tallplantor torkat bort efter plantering.

Finlands uppdaterade PEFC-skogscertifiering träder i kraft senare under hösten efter att den internationella bedömningen blivit klar. Tatu Liimatainen på PEFC Finland betonar en holistisk bild på hållbarhet.

Glöden från en skördetröska brände förra veckan ner ett åländskt spannmålsfält och elden spred sig också till en hektar skog i anslutning till åkern. – Den här gången slutade det bra trots sommarens supertorka, men man känner sig nog ganska liten när man ser hur snabbt elden kan spridas med vinden, kommenterar Joar Eriksson.

Mer fåglar, djur och insekter – och renare vatten. Det är några effekter av en anläggning av en våtmark. En som har planerat och byggt en sådan i Jakobstad är skogsägaren Anders Kronholm. Det känns bra att bidra till ökad biodiversitet, säger han.