Två av SLC:s trotjänare under de senaste decennierna är Tage Ginström och Holger Falck. Tage Ginström jobbade vid SLC 1971-2010, först som organisationsfunktionär och från 1995 som verksamhetsledare. Holger Falck var centralförbundsordförande 2000-2017.
Världen och de finländska jordbrukarnas inkomstbildning såg annorlunda ut 1971. När Tage Ginström inledde sin bana som organisationsfunktionär vid SLC var Tor Nymalm från Esbo ordförande för organisationen, Finlands president hette Urho Kekkonen och organisationen hade en lagstadgad förhandlingsrätt om producentpriserna med staten.
– SLC och MTK har ju fortfarande en förhandlingsrätt med staten, men före EU-inträdet gällde den uttryckligen producentpriserna. Och man eftersträvade alltid att komma fram till en lösning, säger Ginström.
Socialpolitiska reformer på 1970-talet
1971 hade SLC ungefär 12.000 medlemsgårdar och en stor del av dem var husdjursgårdar. Ola Rosendahl från Pernå blev först verksamhetsledare 1972 och senare centralförbundsordförande från 1976.
– Under 1970-talet var de socialpolitiska förbättringarna avsevärda för bönderna och det jobbade vi hårt för här. Lantbrukets pensionslag hade trätt i kraft 1970 och under de följande åren kom också andra förbättringar, bland annat lagstadgade avbytardagar för husdjursproducenter, säger Ginström.
Innan Ola Rosendahl kom till SLC hade han varit verksamhetsledare för ÖSP och väl på SLC styrde han upp den jordbrukspolitiska biten.
– Ola skötte de politiska förhandlingarna väldigt långt och jag var involverad till viss del. Det förändrades ändå rejält då Ola valdes in i riksdagen 1995. Han trodde att han skulle kunna sköta dem fortsättningsvis vid sidan av riksdagsmannaarbetet, men insåg sedan att det inte gick. Så jag tog över dem och utsågs till verksamhetsledare den hösten, säger Ginström.
En turbulent tid för de finländska bönderna
Perioden före EU-inträdet och ungefär de fem första åren av EU-tiden fram till början av 2000-talet blev också i övrigt väldigt intensiv.
– Först var det förhandlingar om själva inträdet, senare om stödsystemen och de förändrades rätt så mycket under de första åren, säger Ginström.
SLC och bönderna demonstrerade och var förhållandevis mycket på barrikaderna vid just den här tiden.
– Vi hade flera olika demonstrationer, till Esplanadparken hade vi hämtat snö och så var också vi vid riksdagshuset. 1999 var det EU-toppmöte i mässcentrum i Böle och då gick vi dit med hela demonstrationståget. Några deltagare sysslade med oegentligheter på vägen och det ledde sedan till att vi som var ansvariga, Jyrki Wallin från MTK och jag, fick böter. Mina böter var på 5.000 mark och jag vet inte hur det gick för Wallin, men SLC ersatte dem till mig, säger Ginström och skrattar.
Falck tar över efter Rosendahl
2000 valdes Holger Falck till centralförbundsordförande för SLC. I början hade styrelsen delad syn på många stödpolitiska frågor och skillnader mellan AB-området och C-området.
Också valet av Falck var någonting som lämnade sina spår, då han valdes med de södra landskapsförbundens röster mot Österbottens röster.
– Men vi lyckades ändå hitta en väg framåt och med tiden enades vi allt mer. Stadgeändringen som vi genomdrev ett par år senare hjälpte dessutom till att ena leden. Vi började också hålla styrelseseminarier en gång om året där man lärde känna varandra utanför den regelrätta möteskontexten, säger Falck.
Holger Falck lyfter också upp en episod ur historien där SLC och MTK haft olika åsikt. Det gällde en förhandling om en fortsättning av det nationella 141-stödet hösten 2003. Juha Korkeaoja var jord- och skogsbruksminister då.
– På det nationella planet förhandlade man om ett officiellt förslag som skulle överlämnas till EU-kommissionen för slutligt godkännande. Förhandlingsresultatet som uppstod på hemmaplan undertecknades av Jord- och skogsbruksministeriet och MTK, medan SLC ställde sig utanför. Samtidigt som förhandlingsresultatet uppnåddes satt SLC:s styrelse, och senare arbetsutskottet, samlat för att följa med hur förhandlingarna framskred. Inom SLC ansåg man att resultatet inte kunde accepteras, säger Falck.
Förutsättningar för fortsatt intressebevakning finns
Holger Falck och Tage Ginström påpekar att SLC förändrats genom åren och framhåller särskilt att centralförbundets ekonomi blivit mycket bättre.
Genom donationer av Tor Nymalm och omsorgsfull förvaltning ledd av Ola Rosendahl förändrades de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna från vad de var för snart femtio år sedan.
– Det här ger förutsättningar för en fortsatt intressebevakning för de finlandssvenska jordbrukarna. Medlemsavgifterna har till syvende och sist varit förhållandevis blygsamma under årens lopp och täcker en allt mindre del av intressebevakningens omkostnader, säger de båda.
Tage Ginström och Holger Falck kommer i samband med SLC:s 75-årsjubileum nu på fredag att tilldelas SLC:s hederstecken för sina insatser för organisationen och dess medlemmar.
