Nylands svenska producentförbund, SLC Nyland, diskuterade bland annat lönsamhetsfrågor och den nya livsmedelsmarknadslagen under sitt styrelsemöte på Västankvarn i Ingå förra veckan. Styrelsen lyfte framför allt fram behovet av en mer rättvis handel med en starkare roll för primärproducenten. Handelns egna varumärken (private label) väckte diskussion liksom det faktum att marginalen ofta är större på närmat, vilket upplevs som orättvist.
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback gav SLC Nylands styrelse en lantbrukspolitisk översikt och man diskuterade bland annat det så kallade Torkpaketet. Styrelsen konstaterade att paketet väckt antipatier bland skattebetalarna trots att det på gårdsnivå endast handlar om någon hundring eller tusenlapp.
– Det är inte ens realistiskt att kompensera det inkomstbortfall vi faktiskt haft, konstaterade Christian Nyholm.
Man diskuterade också risken för spänningar mellan produktionsinriktningarna och Bengt Nyman kommenterade att det bästa sättet att undvika spänningar och missförstånd är kommunikation.
– Det har jag saknat mest. På fältet har man inte alltid vetat vad det hela går ut på. Botemedlet är tillräcklig information.
SLC Nylands ordförande Thomas Antas underströk att det ligger på var och ens ansvar att försöka att inte sprida missämja.
– Vi behöver varandra. Och det måste sägas att det till all lycka inte funnits stora motsättningar på svenskt håll; varken mellan AB- och C-områdena eller mellan produktionsinriktningar.
Gällande jordbrukspolitiken på EU-nivå konstaterade Laxåback att jordbrukspolitiken ständigt förändras och att det nu sätts fokus på marknaden och miljön/klimatet.
– EU-parlamentsvalet i vår kommer att påverka situationen. Vi kommer under den närmaste tiden att jobba en hel del med innehållet i CAP:en och jag vill gärna ha feedback från fältet, så tveka inte att ta kontakt.
Bättre fungerande livsmedelsmarknad
En mer rättvis handel där primärproducentens roll är starkare än idag står högt på prioritetslistan för SLC Nyland. Avtalspraxis behöver ses över, eftersom både längden på och villkoren för de avtal partihandeln knyter med producenterna kan vara oskäliga för producenterna.
Det är också problematiskt att handelns egna varumärken bli alltmer dominerande.
– Det finns ingen produktutveckling inom handelns egna varumärken (private label). När allt fler produkter styrs dit, har handeln i slutändan all makt, konstaterade Gösta Lundström.
Hans oro delades av flera andra som oroades av att kundens möjligheter att välja blir allt mer begränsad.
– I slutändan är det konsumenten som förlorar på utvecklingen mot en allt större andel egna varumärken i affärerna, eftersom resultatet blir ett smalare produktutbud. Jag tycker också att säsong- och närmatsprodukterna får alldeles för lite utrymme. Trots att vi har haft ett bra äppelår är det till exempel mest polska äpplen som lyfts fram i butikerna, sade Antas.
Ingrid Träskman, som levererat till S-gruppen i 20 år, konstaterade att det aldrig varit några bekymmer för henne med att få leverera, men hon opponerade sig mot att hon inte får mer betalt än butiken betalar åt Inex, trots att till exempel den blomkål hon levererar kommer direkt från åkern. Ändå kostar hennes blomkål mer i affären.
– Finns det ett Träskman-tillägg på det närproducerade? frågade sig Träskman.
Rekordförsäljning för Varuboden-Osla
Kristian Westerholm, ordförande för Varuboden-Oslas förvaltningsråd, lovade föra prissättningsfrågorna vidare och betonade samtidigt att handelslaget Varuboden-Osla nog har ambitioner att satsa på lokal mat.
– Vi har för närvarande 80 lokala leverantörer som säljer direkt till oss.
Westerholm berättade i sitt anförande om handelslagets utveckling under de senaste åren.
– År 2012 hade vi en försäljning på 360 miljoner. Tre år senare var vi nere i 329 miljoner. Efter vår billighetskampanj (halpuutus) har försäljningen stigit till 365 miljoner, det vill säga störst någonsin. Sedan 2015 har vårt försäljningsbidrag minskat med cirka en procentenhet. Samtidigt har vi jobbat med att minska svinnet, rensat i sortimentet och lyckats sänka våra fasta kostnader. Vi har alltså genomfört alla dessa förändringar, och har ändå haft råd att sänka priserna samtidigt som vi ökat vårt operativa resultat till 7 miljoner euro i året, berättade Westerholm.
Han förklarade också att vinsten behövs bland annat för en ny butik i Hangö.
– Gör vi ett ännu bättre resultat så investerar vi de pengarna i bättre service och förmåner vår våra ägarkunder.
Fyra motioner
Bland de motioner som SLC Nyland lämnar in till SLC-kongressen i november handlar en om tillstånd för jakt på vitkindade gäss, som förorsakar stora skördeskador. En annan motion handlar om behovet att utreda möjliga framtida organisationsmodeller och en tredje om behovet av proaktiv kommunikation; det vill säga ett utvecklande av SLC:s externa kommunikation.
Vidare kommer Ingå lokalavdelning med en motion om behovet att införa en obligatorisk marknadsföringsavgift.
Erik Perklén som presenterade SLC Nylands nya handlingsprogram och kommunikationsplan, konstaterade i korthet att handlingsprogrammet är svaret på strategin. Gällande kommunikationsplanen påminde han om att trots att man får material och argument från förbundets sida, så är det medlemmarna själva som är ambassadörer för det nyländska jordbruket.
– Det är viktigt att komma ihåg den rollen alltid då man rör sig i olika sammanhang. Glöm inte att presentera er och organisationen.