Pgp 5553B
Österrikes skogsminister Elisabeth Köstinger (mitten) tillsammans med de ansvariga ministrarna från skogsländerna Finland, Sverige, Tyskland och Slovakien. FOTO: BMLRT/Paul Gruber
Skogsbruk EU

Skogsministrar kritiserar
EU:s skogsstrategi

EU:s planer på en skärpt skogsstrategi fram till 2030 stöter inte oväntat på motstånd i de skogrika medlemsländerna. Skogspolitiken hör till den nationella beslutanderätten, underströk fem skogsbruksministrar vid ett informellt möte i Österrike.

De ansvariga ministrarna från skogsländerna Finland, Sverige, Tyskland, Slovakien och Österrike samlades på initiativ av Österrike i Wien för att diskutera skogsstrategin. Representanter för ordförandelandet Slovakien deltog också i mötet.

I ett gemensamt uttalande till EU-kommissionen fordrar de berörda länderna klara och tydliga korrekturer för genomförandet av skogsstrategin. Länderna accepterar EU:s gröna giv, men detta förutsätter rätt för länderna att bedriva ekonomiskt skogsbruk.

EU-skogarna ställer ett viktigt bidrag till EU:s gröna giv, men länderna understryker betydelsen av ett ekonomisk skogsanvändning. En hållbar skogsvård har alltid varit självklar för de skogrika länderna, framhåller ministrarna.

Österrike kan förlora 17.000 jobb

Enbart Österrike skulle förlora 17.000 jobb om skogsbruket äventyras i sin nuvarande form. Det går vi inte med på. Skogen ska inte reduceras till en kolsänka, sade Österrikes skogsminister Elisabeth Köstinger, som var värd för mötet.

Enligt Köstinger har kommissionen kapitalt försummat att beakta de skogrika medlemsländerna. Skogsstrategin erkänner inte fördelarna med en grön skogshantering som avser att avveckla fossila bränslen och implementera förnybara energiformer.

Skogen och skogsbruket måste betraktas som en fast del av lösningen. Det förutsätter att skogsbruket får utvecklas vidare. Produkter av trä ska också framöver klassas som gröna kretsloppsprodukter. Det är inte fallet nu, fastslog Köstinger.

Hon beklagade att EU-kommissionen har försummat chansen att utarbeta en vettig skogsstrategi tillsammans med EU:s medlemsländer. Då hade slutresultatet kanske blivit bättre.

Enligt Köstinger är det märkligt att Europas skogar borde reducera sina kolsänkor medan EU-kommissionen sluter nya handelsavtal som bygger på fortsatt avskogning. Hon kritiserade också den ökande virkesimporten, som kostar arbetsplatser i EU.

Skogsministrarna anser att definitionen av hållbar skogsvård också i framöver ska basera sig på processen Forest Europe, som har tillämpats på det europeiska skogssamarbetet sedan 1990. I processen samarbetar länderna kontinuerligt.

Viktigt att bevara skogskompetensen

I anslutning till regelbundna ministermöten arbetar länderna för att fastställa indikatorer och kriterier för hållbar skogsvård och skogsanvändning. Processen följs noga upp med rapportering.

Den nationella skogskompetensen och lagstiftningen har utvecklats under långa perioder. Ländernas definitioner för skog och skogsbruk baseras på långvarig skogskompetens och -kunskap som har tillägnats under flera generationer.

Skogspolitiken hör till den nationella beslutanderätten, betonade Finlands skogsbruksminister Jari Leppä. Parallellt är det viktigt att stärka skogssamarbetet och dela god skogsbrukspraxis på basen av en hållbar skogsanvändning.

Marknadsbaserade stimulansåtgärder uppmuntrar skogsägarna att vårda och skydda sina skogar. Nationella skogstaxeringar och annan skogsdata bildar ett starkt och tillförlitligt beslutsunderlag, tillade Leppä.