Det nya EU-bidragssystemet för nöt- och fåruppfödning uppfattas som krångligt och utmanande. Bristande öronmärkning, registerfel och överskridna anmälningstider är också vanliga fel som uppdagas i samband med inspektioner. Detta framhölls på ett ÖSP-webbinarium den 18 februari.
De aktuella förändringarna beträffande grunderna för EU-bidrag för djurhushållning har kritiserats skarpt av det finländska jordbruksetablissemanget – inklusive jord-och skogsbruksminister Jari Leppä.
– De nya EU-reglerna upplevs som krångliga och svåra. Det hela bidrar till att försvaga ett tidigare välfungerande system. Nu måste jordbrukarna anmäla varje åtgärd i hushållningen separat och dessutom kommer inspektörerna att få mera jobb, framhöll Juha Palonen från Jord- och skogsbruksministeriet på webbinariet ”Info till nöt- och fårgårdar” nyligen.
– Producenterna måste anpassa sina verksamheter till nya regler. Förändringarna kommer att ha effekter på förflyttningar av djur och detta kan leda till störningar på marknaden. Det nya systemet kan också medföra att en del gårdar får mera och en del mindre EU-bidragspengar, sade Palonen.
Det nya EU-bidragssystemet innebär till exempel att stödpengar inte kan betalas till flera gårdar under ett och samma år, vilket komplicerar försäljningar och köp av djur.
Kom ihåg 31.3!
Ett viktigt referensdatum att hålla i minnet är 31 mars 2022. För nötdjur som är anmälda efter det datumet kan EU-stödmedel komma i fråga först under följande år.
För tjurar väger dock bestämmelserna om en 30 dagars djurhushållningsperiod tyngre än deadlinen 31 mars 2022. Undantaget är över sex månader gamla tjurar som bör vara anmälda senast den 30 mars.
– För uppfödningen av mjölk- och dikor som inte förflyttas i så hög grad har förändringarna inte lika stor betydelse i praktiken, inflikade Palonen.
Också på den svenska sidan har det riktats syrlig kritik mot de nya, mera omständliga EU-bidragsreglerna.
– Jordbruksmyndigheterna i Finland och Sverige har skickat flera gemensamma påtryckningsbrev till EU-kommissionen som dock inte har kunnat lova någonting. Man hänvisar också till att det inte är möjligt att särbehandla olika medlemsländer, sade Palonen.
Gör fler registerkontroller vid försäljning och köp
Jan Asplund från Österbottens NTM-central påpekade att de vanligaste uppdagade felen i samband med gårdsinspektioner på nöt- och fårgårdar anknyter till bristande öronmärkning, slarv med anmälningstider och olika registerfel.
– Avsaknaden av öronmärken bör korrigeras genast. Om det handlar om nötdjur födda efter 1.1.2021 ska man därtill komma ihåg att applicera e-märken (hjälpmärken).
– Vid försäljning och köp av djur är det viktigt att gå genom registeruppgifterna flera gånger. Om den föregående ägaren har försummat att lämna information till registret kan det leda till att man går miste om bidrag. Det är också viktigt att beakta anmälningstiden på sju dagar i samband med registreringar, sade Asplund.
– Ifråga om bidrag för slaktlamm tillämpas samma system som tidigare. En nyhet i år är dock att lamm som är födda efter den 24 januari 2022 ska anmälas till registret inom tre månader. För lamm födda före den 24 januari 2022 är anmälningstiden sex månader, tillade Asplund.
Också gårdarnas skyldighet att ge fullmakter, med anledning av Livsmedelsverkets nya nötregister, som tas i bruk den 1 april 2022, var i fokus på webbinariet.
– Det gäller för producenterna att minnas att ge fullmakter via webbsidan suomi.fi senast den sista mars. Man loggar in med bankkoder. Personliga fullmakter är det som önskas. Så det är inte möjligt att ge fullmakter i lantbruksföretagets namn, påminde Asta Himmanen, husdjursrådgivare på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
– Husdjursrådgivarna kan vid behov hjälpa till i samband med givande av fullmakter på suomi.fi, sade Himmanen.
”Mycket snack och ingen verkstad”
I en lantbrukspolitisk översikt konstaterade ÖSP:s vice ordförande Niclas Sjöskog att den rådande krisen med olika kraftiga kostnadsökningar inom jordbruksnäringen saknar motstycke.
– Det är visserligen bra att det aktuella läget har fått mycket uppmärksamhet och att branschen får ett starkt stöd från allmänheten. Jag upplever ändå att det är mycket snack men ingen verkstad. Inom politiken händer det inte mycket, sade Sjöskog som listade obalansen i livsmedelskedjan som det fortsättningsvis mest graverande problemet.
– Positivt är i alla fall att coronarestriktionerna är på väg att försvinna. Det är tänkt att kommande lokalavdelningsmöten ska arrangeras på fysiskt vis, även om det fortsättningsvis kommer att vara möjligt att delta på distans.
– Att konsumenterna köper inhemska produkter i hög grad är likaså hoppingivande. Men lagstiftningen bör som sagt förbättras, tillade Sjöskog.