Tack vare den långa, varma och i synnerhet soliga sommaren har årets skörd av havtorn varit exceptionellt stor och bra. Så bra att Lars-Erik Östman i Eugmo, Larsmo, som har odlat havtorn i tjugo år, säger att han aldrig sett något liknande.
– Det var stora och fina bär av mycket bra kvalitet, säger han. Ett nöje att plocka!
Att få en stor, fin och färggrann skörd är tacksamt, speciellt som de senaste somrarna varit kalla och regniga. Ifjol blev honblommorna inte ens pollinerade eftersom det krävs minst tre torra dagar i rad för att pollineringen ska fungera.
Havtornsplantan har enkönade blommor varför det behövs både han- och honplantor i odlingen för att honplantorna ska bära frukt. Om det då är konstant vått torkar hanblommorna inte ens upp och inget pollen kan föras vidare med vinden.
– Men i år har det varit ypperligt läge, säger Lars-Erik. Hela maj var fantastisk! Idealisk! Det krävs mycket sol för att få stora och bra bär och ju mer sol desto större dos C-vitamin innehåller de.
Fem veckor, med början den 13 augusti, tog det för Lars-Erik och hans dotter Eva att plocka och skörda familjens odling om 0,3 hektar. Skörden blev i år ett par hundra kilo.
Lars-Eriks odlingar består av tio plockbara sorter som mognar i olika takt, de inhemska blir fortast färdiga.
Skörden plockas för hand, i snitt ett kilo i timmen, och fryses ner som hela färska bär. På så vis får man den bästa kvaliteten på både bär och saft. De frysta bär som ska bli saft för Östmans sedan till ett musteri i Kortesjärvi.
– Om man pressar saft direkt från busken blir nästa års skörd dålig och kvaliteten på saften sämre, säger Lars-Erik.
Ökat intresse bland hobbyodlare
Havtornsbusken är en primärväxt och det sägs att det var den första växt som etablerade sig efter istiden. Eftersom den inte tål konkurrens har den varit tvungen att dra sig allt längre ut mot havet och idag växer den oftast vilt i yttersta havsbandet.
Lars-Erik förklarar att havtornen förbättrar jordmånen för andra växter genom att binda kväve i jorden, men om det kommer mycket annan växtlighet i närheten så dör den.
Själv skaffade han sina första havtornsplantor för tjugo år sedan i samband med Kvarkenrådets projekt som han var en del av. Syftet var att söka fram de lämpligaste sorterna och bästa buskarna för havtornsodling i våra förhållanden. Tio odlare från Västerbotten och Österbotten deltog i projektet och Lars-Erik är nöjd över att han fick vara en av pilotodlarna.
Tack vare projektet har intresset för havtorn ökat markant under senare år, speciellt i hobbyträdgårdar. I Ryssland har man redan länge odlat havtorn och där är man expert på att korsa fram olika sorter. De bästa bären finns enligt Lars-Erik i Arkhangelsk.
Av honsorterna finns det ett femtiotal sorter, medan hanbuskarna är något färre.
Den oftast förekommande sorten i Finland är Ljubitelskaja som har lettisk inblandning. Även Proznasnaja och Gibrid Pertsika är populära.
– En lättplockad korsning som vi hittade genom projektet gav vi namnet Guldklimp, berättar Lars-Erik. Av den har vi tagit många sticklingar och sålt via en plantskola. Tillsammans med vår granne Sune Häggman – som nyligen avslutat sin havtornsodling – har vi rättigheterna till Guldklimp och därmed tillstånd att sälja och förädla den vidare.
Fordrar ljus, avskyr konkurrens
Havtorn växer överallt, men vill gärna ha väldränerad mark med hög kalkhalt. Rötterna behöver luft och så ska det vara öppet mot söder. Styva lerjordar fungerar inte.
– De är ljusfordrande och vill inte ha någon konkurrens, så det ska helst inte finnas något gräs i närheten under de första åren, säger Lars-Erik som själv använder sig av plastduk.
– Utan den är det dömt att misslyckas!
Hanplantorna bör vara tillräckligt kraftiga. De dör tidigare än honbuskarna som byts ut ungefär vart tionde år. Eftersom de blir väldigt höga måste de med åren klippas ner, vilket gör dem svagare och de börjar ge mindre skörd.
Till de vanligaste olägenheterna för havtornsbuskar hör svamp och skadeinsekter.
– Överallt i vårt land finns det svamp latent i naturen, berättar Lars-Erik. Det behövs bara en liten fläck i barken för att den ska ta sig in i ett sår och så lägger den sig som en ring runt hela stammen. Bäst trivs plantorna om vi får kalla vintrar med få blidvädersdagar. Plantorna är dock bra på att förnya sig, men för plantförsäljarna kan det bli riktigt besvärligt.
Oftast har Lars-Erik haft problem med bladlöss som kommer tidigt på försommaren. De äter av bladen som sedan knypplar ihop sig och faller av.
– Det ser usligt ut! Och så leder det till mindre skörd och små bär.
På senare år har den väldigt skadliga havtornsflugan börjat observeras på olika håll längs den finländska västkusten. Lars-Erik har själv inte haft några flugor på sina odlingar men vet att de är ett stort gissel i Tyskland.
Havtornsflugan lägger ägg i bären. Larverna som blir en halv centimeter långa äter sedan upp hela innanmätet på bären och kan på så vis förstöra hela skördar. Larverna faller sedan ner på marken där de gömmer sig och förpuppar sig.
– Jag tror inte att havtornsflugan kommer att bli något större problem hos oss i och med att vi har kalla vintrar med tjäle, funderar Lars-Erik. Våra inhemska buskar klarar av det mesta i smittväg och vi söker inhemska buskar ute vid havet där man sällan ser de här skadorna.