Skogsvårdsföreningen Österbotten ska bilda en samfälld skog. Under våren har processen med att få med markägare fortsatt. En som funderar att bli delägare är lantbrukaren Mats Björklund. Jag har inte bestämt mig, men jag ser många fördelar, säger han.
Det är en förhållandevis ovanlig ägandeform av skog. Men att bilda samfälld skog är något som blir vanligare och som bäst gör Skogsvårdsföreningen Österbotten ett försök. Man vill framför allt ha med intresserade skogsägare, men den samfällda skogen kommer också omfatta föreningens egen skog.
– Processen går framåt och många har hört av sig och visat intresse för att ansluta sig. Ännu är inga avtal undertecknade, men målet är att vi i sommar ska kunna gå vidare och inleda lantmäteriförrättningen, säger Mats Holmgård, skogsvårdsinstruktör med ansvar för den samfällda skogen vid SVF Österbotten.
En som han har varit i kontakt med är Mats Björklund, lantbrukare i Pedersöre. Björklund är intresserad, men har inte bestämt sig ännu om han ska upplåta delar av sin skog till den samfällda skogen.
– Jag tycker skogsvårdsföreningens initiativ är intressant och att äga skog på det här viset skulle kunna passa mig, säger Björklund.
Vill ha jämnare avkastning
Det som lockar honom att gå med i en samfälld skog är att han är en förhållandevis liten skogsägare med cirka fyrtio hektar.
– Som liten skogsägare har jag ganska oregelbundna inkomster från skogen. Som delägare i en större helhet tror jag att avkastningen är jämnare, vilket jag ser som en stor fördel. Virkesaffärerna inom den samfällda skogen skulle skötas av professionella som kan virkesmarknaden, säger han.
En annan orsak till att han funderar på att gå med är att han beskriver sig själv som en relativt passiv skogsägare.
– Jag har inget större intresse av själva skogsarbetet och är jag med i en samfälld skog överlåts det ansvaret åt någon som kan det. Skogsskötseln skulle fungera utan att jag behöver fundera på den biten.
Vad innebär det att ansluta en skogsfastighet till en samfälld skog? I praktiken betyder det att hela skogsinnehavet ägs tillsammans av delägare som besitter skogen, och äger den via delägarfastigheter. Utgående från värdet på de skogsfastigheter som ansluts, bestäms delägarnas andel i den gemensamma skogen.
– Det innebär att de som ansluter skogsfastigheter med större värde får större ägandeandel och större del av avkastningen än de som ansluter mindre. Skillnaden från traditionellt skogsägande är att ingen äger enskilda fastigheter eller områden, utan alla delägare äger skogen tillsammans, förklarar Holmgård.
Ser flera fördelar
Enligt Holmgård finns flera fördelar med att äga skog på det här viset. Det främsta är – som Björklund är inne på – att den samfällda skogen bedrivs enligt ett ekonomiskt och hållbart skogsbruk, som är lagligt bunden att idkas utifrån en skogsbruksplan.
– En samfälld skog sköts och brukas på ett hållbart sätt. Ekonomiskt är en av fördelarna för delägarna att utgifter och inkomster balanseras då den brukade arealen blir större. Samtidigt som skogsvården förbättras är målet att ägarna ska få regelbundna inkomster, säger Holmgård.
En bidragande orsak till att skogsvårdsföreningen vill bilda en samfälld skog är att skogsskötseln är eftersatt i Finland. Modellen lämpar sig därmed perfekt för skogsägare som inte har möjlighet eller intresse att sköta skogen enligt bästa förmåga.
– Det ligger i allas intresse att få i gång skogsvården och få ett aktivare skogsbruk. Vi vill därför erbjuda en möjlighet att sätta skogen i skick utan att behöva ha ansvaret för skogsvården, förklarar han.
Det är inget krav att överlåta hela sitt skogsinnehav till den samfällda skogen. Björklund kommer att fortsätta äga skogen i närheten av gårdens driftscentrum och andra skiften.
– Jag vill behålla en del skog kring driftscentrum för att ha rum för framtida byggande och har även en del annan skog som jag gärna behåller kontroll över av olika orsaker. Om jag går med så gör jag det med en del av min skogsareal, förklarar han.
Nytt perspektiv på ägande
Björklund tror att det som gör att många kan tveka inför beslutet att låta en del skiften ingå i en samfälld skog, är det känslomässiga värdet. I Österbotten är skogsägandet starkt förankrat i folksjälen.
– Min skog är min skog, och vissa delar har man ärvt så det finns en stark känslomässig förankring. Jag har också skiften som är mer värdefulla för mig, men skiften som jag köpt är inte lika viktiga. Lösningen som jag ser det är att behålla den delen som har ett starkare känslomässigt värde och överlåta de skiften som jag ändå investerat i för att få avkastning, förklarar han.
Han försöker att tänka strikt affärsmässigt gällande besluten han fattar. Det pratas också mycket om att lantbrukarna bör tänka mera företagsmässigt. Därför vore det, enligt Björklund, vettigt att också betrakta skogen ur ett företagsperspektiv.
– Det börjar kanske vara på tiden att ändra perspektivet för skogsägande. Det är inte självklart att ens barn bor i Österbotten i framtiden och med tanke på följande generation kan det bli lättare att äga skogen genom att ha andelar i en samfälld skog, säger han.
Och fortsätter:
– Det bästa ur ett ekonomiskt perspektiv behöver inte vara att fysiskt äga ett skifte och behöva göra alla åtgärder på egen hand. Det finns många som inte har tid, bor på platsen eller har intresse att göra det. Nationalekonomiskt kostar det massor att vi har en massa skog som inte sköts på ett ändamålsenligt sätt.
En annan orsak till varför Björklund är intresserad av samfälld skog är att det finns andra goda exempel på att den ägandeformen fungerar bra.
– I Larsmo finns en stor samfälld skog och delägarna i den verkar nöjda. Jag har hört att erfarenheterna är goda och jag tror det är ett smidigt sätt att äga skog. På andra orter i landet finns också många lyckade exempel.
Hur blir det med avkastningen?
Vilka typ av skogar kommer att anslutas? Det är en fråga som Björklund frågar sig.
– Jag tror ingen ansluter förnyelsemogen skog utan det kanske mest blir unga skogar som ansluts till en början. Då tar det tid innan avkastningen ökar, säger han.
Enligt Holmgård har intresserade skogsägare funderat på att ansluta allt från plantskog till gammal skog.
– Oberoende är målet att balansera verksamheten så att den producerar avkastning åt delägarna även på kort sikt, säger han.
Skogsvårdsföreningen Österbottens mål är att få flera hundra hektar med i Österbottens samfällda skogar, som den ska heta. Arbetet fortsätter, och enligt Holmgård ska avtalen med skogsägarna börja undertecknas under de kommande månaderna.
– Det är en ny sak för många och det krävs lite tankearbete innan man fattar beslut. Men de flesta intresserade ser att den här ägandeformen har potential. Konceptet kan bli lyckat och fördelarna är stora. Men det kräver också aktivt arbete från vår sida för att sprida information om den samfällda skogen och det arbetet fortsätter nu under våren, säger Holmgård.
De som är intresserade eller har frågor kan ta kontakt med Holmgård. Skiften som ansluts ska värderas eftersom det behövs ett värde som avgör vilken andel skogsägaren får i den samfällda skogen. Det krävs också en lantmäteriförrättning, men den bekostas av staten.
Efter att den samfällda skogen bildats får delägarna en kallelse till ett årligt möte där de kan påverka hur den samfällda skogen ska skötas. På mötet går man igenom vad som gjorts och vad som ska göras och om det delas ut inkomster från skogsbruket som bedrivits.
– På delägarstämman beslutar delägarna om hur man går till väga. Man kan välja en ombudsman som ansvarar för att den samfällda skogens ärenden sköts på ett ändamålsenligt sätt. Det som också underlättar för skogsägarna är att intäkterna som kommer från den samfällda skogen redan har beskattats. Så då pengarna kommer på ens konto behöver man inte fundera på beskattningen, säger han.