I en gallringsskog i Pyttis energiavverkar Aleksi Tuuri med sin giljotinförsedda skördare, som samtidigt också är skotare, en kombi kallas den. Maskinen är från 2011 och den har varit i funktion i fem månaders tid på Södra skogsrevirets område. Griparmens längd är elva meter.
Maskinen har också andra fördelar som kommer till sin rätt i en energiavverkning:
– Aggregatet tar i stammarna och klipper dem samtidigt. Med hjälp av det kan man samla ihop större knippen med en gång, förklarar arbetsledare Svante Rikberg vid Södra skogsreviret.
Ett sågaggregat fungerar däremot inte i en oröjd skog. Ju grövre beståndet är desto mer kommer sågen till sin rätt. Den här skogen är visserligen litet grövre än normalt, den skulle snart vara mogen för en första gallring.
– För skogsvården är det alltid bäst att gå in tidigt och röja innan stammarna växer sig för grova, fortsätter Svante Rikberg. Då kan man också välja om man senare gallrar energived eller massaved.
Om ungskogen blivit oröjd och stamantalet är högt men med klena stammar kan en energivedsklippning emellertid vara den bästa åtgärden. Med tanke på tillväxten är det åtminstone mycket bättre än att fortsätta låta skogen stå oskött.
Dyrt om man också ska röja med röjsåg
Aleksis maskin kan avverka behändigt, också fastän beståndet inte har förhandsröjts med röjsåg.
Också ifall skötseln av ungskogen blivit ogjord är det alltså möjligt att gå in och energiavverka direkt.
– I den här skogen finns det betydligt färre klenträd än på förra stället där jag var. Där skulle det ha blivit dyrt att först röja med röjsåg, säger Aleksi.
Det ger också ekonomiska inbesparingar när man kan avverka och köra ut virket med samma maskin.
– Det blir faktiskt en stor skillnad när man inte behöver frakta två stora maskiner till och från hygget, i synnerhet när det handlar om en liten yta. Kostnaden för frakten av maskiner är ju den samma för en liten som för en stor avverkning.
Avverkar först och kör ut virket sedan
Aleksi avverkar först och lägger virket i högar, som han i följande skede plockar upp och kör ut. Det är alltså inte meningsfullt att avverka, lasta och köra ut med en gång.
– Jag gör så att jag kör framåt när jag kör in i skogen för att avverka, då är sikten bättre. Sedan backar jag och vänder eller kör runt när jag ska lasta och köra ut virket.
Allt som avverkas på det här hygget blir till energived. Priserna för den varan är på en god nivå, så det blir ett plus för skogsägaren.
– Det viktiga är i vilket fall som helst, att vi får skogen i växtdugligt skick, att tillväxten i huvudstammarna ökar, säger Svante Rikberg.
Ska bli blandskog
Aleksi konstaterar att här är ganska många korta stammar. Han tycker i övrigt att bestånden varierar mycket:
– En del av skogen är i grövsta laget, men på vissa ställen är stammarna mycket klenare.
Det finns i vilket fall som helst mycket björk emellan, vilket på sätt och vis underlättar jobbet, eftersom grenarna på björken inte växer tätt nertill så som på granen, som dessutom har barr året runt. På björk är det lättare att se vilka stammar som ska bli kvar och vilka som ska bort. Den brukar också vara lättare att komma åt, åtminstone under den tid på året då det inte finns löv.
Fastän björken är i klar majoritet finns här också gran, och avsikten är att det ska bli en blandskog med samma trädslag även framöver.
– I en sådan här yngre skog är det ofta björken som dominerar. Det betyder att jag tar bort mera björk, säger Aleksi Tuuri. Om här finns bra granar, försöker jag alltid spara dem.
Ofta är problemet att björkarnas grenar piskar sönder granarnas toppar.
– Ibland ser man att granarnas barr är borta på flera meter.
En tumregel är i vilket fall som helst att man sparar de bästa träden oavsett trädslag.
Det finns också några större alar på ytan.
– Det är sparträd, som har lämnats kvar efter senaste slutavverkning, och de får stå kvar också nu, säger Svante Rikberg.
Tillräckligt med jobb
Eftersom Aleksi Tuuris maskin inte har någon motsvarighet på revirets område i Borgå, Mörskom, Lappträsk, Lovisa och Pyttis torde det finnas alldeles tillräckligt med jobb för honom. Här är många efterblivna områden liksom på annat håll.
Han sköter maskinen ensam.
– Jag gör så långa dagar jag orkar, säger han, det blir ofta kring tio timmar per dag.
Han kan köra med kombin året om. När LF besöker hygget är vinterkedjorna ännu på.
– När snön är borta sätter jag andra, bredare kedjor på, som bär på mjuk mark. Men dem kan man inte köra med när här finns snö, för den samlas sedan mellan hjulen och pressar på så att kedjorna lossnar. Just nu är föret också ganska utmanande, när snön håller på att smälta, den klistrar sig fast i kedjan. På förra hygget var det redan vatten under snön.
Aleksi Tuuri blir färdig med det här hygget samma dag och någon timme senare väntar han på att maskinen fraktas till följande ställe.