EU-kommissionen har publicerat en rapport som behandlar konkurrensbrott inom jordbruket och livsmedelssektorn under åren 2012 till 2017. De flesta förseelser begås av livsmedelsindustrin och handeln.
Rapporten tyder på att olagliga överenskommelser och karteller inte är helt ovanliga inom sektorn. EU-kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna har under perioden genomfört utredningar i sammanlagt 178 fall.
En tredjedel av fallen resulterade i utdömda straff för de inblandade. Från Österrike rapporterades de flesta utredningarna, sammanlagt 23 fall. I Finland noteras bara fyra fall under perioden.
De flesta konkurrensbrott skedde inom livsmedelsindustrin (39 procent) och livsmedelshandeln (26 procent). Många av fallen hade uppmärksammats av jordbrukare, som tipsade kartellmyndigheterna att nysta vidare i härvan.
Mjölkprodukter och grönsaker
De produkter som figurerar mest i utredningarna är mjölkprodukter, frukt och grönsaker samt kött. Långtifrån alla överträdelser har lett till sanktioner. En anledning kan vara att förseelsen i ett tidigt skede rapporteras i offentligheten, varvid utredningen försvåras.
Nästan hälften av alla överträdelser gäller avtal om fastställda priser. Ofta har avtal ingåtts mellan bearbetande företag i syfte att komma överens om partipriser för exempelvis socker och mjölk.
Bearbetande företag och detaljhandeln har också gjort sig skyldiga till fusk, som har gjort det möjligt för parterna att komma överens om detaljhandelspriser för exempelvis mejeriprodukter, kött eller solrosolja.
Enligt rapporten gynnar konkurrensmyndigheternas arbete jordbrukarna, som därigenom kan få ut ett högre pris för sina produkter. I flera fall har myndigheterna stoppat metoder som används av starka uppköpare som vill pressa priset till producenten.
En iakttagelse som lyfts fram i rapporten är att också enskilda medlemsländer snedvrider marknaden genom att begränsa importen av vissa jordbruksprodukter från andra medlemsländer.
I ett flertal fall har europeiska konkurrensmyndigheter utrett och stoppat avtal där producenterna i ett medlemsland försöker förhindra försäljning av jordbruksprodukter från ett annat medlemsland.
Agrarkommissionär Phil Hogan understryker betydelsen av att stärka jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan. Här spelar konkurrenslagstiftningen en viktig roll. Samtidigt drar jordbruket nytta av särbestämmelser som stärker deras ställning.
Fallstudier visar exempel
Rapporten noterar också några praktiska fallstudier. Som exempel nämns det så kallade mjölkkriget mellan Valio och Arla 2012. Konsumentverket ansåg då att Valio hade missbrukat sin dominerande ställning genom att sälja sin konsumentmjölk under marknadspriset.
I Frankrike avslöjades 2015 en mjölkkartell med elva stora mejerier. I spetsen för kartellen var mejerikoncernen Lactalis, som måste betala 56,1 miljoner euro i straff. Sammanlagt måste de inblandade koncernerna betala 192,7 miljoner euro för affären.
Ett år tidigare skakades den tyska sockerbranschen av en omfattande härva. De tre stora sockerkoncernerna Südzucker, Nordzucker och Pfeifer & Langen hade trissat upp sockerpriset genom gemensamma överenskommelser.
Det var konsumenterna som led mest av kalaset. Den tyska kartellmyndigheten dömde till slut parterna att betala böter till ett sammanlagt belopp av 280 miljoner euro. Sju personligt ansvariga funktionärer fick bötesstraff.