Klimatet i fokus på
EU:s jordbruksministermöte
Vår ambition är att Europa ska gå i bräschen för arbetet mot ett kolneutralt samhälle. 2035 är målet att vi ska vara kolneutrala inom jordbruket. Så här sammanfattar jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (centern) den diskussion som EU:s jordbruksministrar fört under det inofficiella ministermötet i början av veckan i Finland. Han är ordförande för jordbruksministrarnas råd nu när Finland är ordförandeland.
– Det är viktigt att jordbrukarna själva tar en aktiv roll i arbetet mot ett kolneutralt jordbruk, säger minister Leppä.
Under mötet bad värdlandet ministrarna berätta huruvida de ansåg att det finns beredskap i den kommande CAP-reformen att öka kolbindningen i marken.
– Vi bad också ministrarna komma med förslag om de bästa praktiska lösningar som deras land kunde bidra med. I diskussionen kom det fram att det finns beredskap och en klar vilja att ta itu med utmaningarna. Jordbrukarna ska samtidigt kunna ägna sig åt sin grunduppgift, det vill säga producera mat.
Som svar på värdlandets fråga om praktiska åtgärder kom ministrarna med flera konkreta förslag, till exempel kontinuerligt växttäcke, mera vallodling och reducerad markbearbetning. Ny och smart teknik är också ett medel att hitta lösningar.
Nödvändigt med flexibilitet
Enligt minister Leppä är det samtidigt viktigt att beakta de olika förhållandena som finns i medlemsländerna.
– Det innebär att det måste finnas tillräcklig flexibilitet i de alternativ av godkända åtgärder som man vidtar i medlemsländerna. Dessutom behöver vi uppmuntran för att få vettiga lösningar till stånd och en budget som räcker.
Jordbrukskommissionär Phil Hogan hänvisar till de hundratusentals unga som klimatstrejkade och demonstrerade i slutet av förra veckan för ett bättre klimat.
– Som det har kommit fram tidigare kan jordbrukarna inte ensamma lösa hela klimatkrisen, men vill själva vara med som en del av lösningen.
Kommissionären hänvisar vidare till den nya kommissionsordföranden Ursula von der Leyens förslag om en överenskommelse kring klimatåtgärder fram till 2050 och främjande av den biologiska mångfalden, European Green Deal.
– Det innebär att jordbruket och skogsbruket måste ha beredskap att förverkliga de åtgärder man kommer överens om.
”För ambitiöst” blev nödvändigt
Kommissionären berömmer de finländska strävandena att uppnå enighet.
– Minister Leppä och hans team har främjat en långsiktig och konstruktiv diskussion under mötet med sitt upplägg och jag tror att det finns en växande förståelse bland ministrarna i dag för att de av kommissionens förslag, som ansågs vara för ambitiösa 2018, numera anses vara nödvändiga att genomföra, när man beaktar klimatförändringen. Många av de åtgärder som den mellanstatliga klimatpanelen IPCC varit inne på finns faktiskt i kommissionens förslag. De omfattar skydd av gräsmarker och torvmarker, växttäcke, en effektivare gödsling, växtföljd och vård av landskapet.
EU måste komma med en robust och en flexibel lösning, det är vad medlemsländerna hoppas på. Länderna måste för sin del ha möjlighet att komma med egna effektiva lösningar som kan hjälpa jordbrukarna att möta sina klimatutmaningar, enligt kommissionären.
– Nu hoppas jag att vi kan komma fram till lösningar i snabb takt.
Mötet är också kommissionär Hogans sista inofficiella möte med jordbruksministrarna som jordbrukskommissionär. Av allt att döma kommer han att överta posten som handelskommissionär i den följande EU-kommissionen.
– Men där kommer jag nog också att ha ett delansvar för jordbruket, vars produkter ju är handelsvara, säger han.
Som svar på en av journalisternas frågor, var Phil Hogan också inne på att de jordbrukare som har ambitioner att vidta åtgärder utöver de obligatoriska borde belönas för det.
Tröstande ord om Mercosur?
Som svar på LF:s fråga, vilka tröstande ord den kommande handelskommissionären Phil Hogan har till jordbrukarna om förverkligandet av Mercosuravtalet, säger Phil Hogan att bland annat tullavgifterna har reducerats väsentligt.
– Avtalet är fyra gånger så omfattande som det vi gjorde med Japan, säger han. Vi måste göra några medgivanden kring jordbruksprodukter, men det finns också en öppning av export från EU för vin och mjölkprodukter samt olivolja. Visserligen måste vi komma till mötes när det gäller Mercosurländernas kött och fjäderfä, etanol och även svinkött.
– Nu har vi dock för första gången en kvot på import av produkter, där vår egen produktion är sårbar. Ingen produkt kommer in i unionen utan att fylla våra krav på standard. Vi är också beredda att komma in med finansiell hjälp ifall någon drabbas. Om man läser dokumentet ser man nog att vi har gjort vad vi kunnat för att lindra följderna av ett importflöde.
Copa-Cogeca har annan åsikt
I det sammanhanget kan nämnas att Copa-Cogecas generalsekreterare Pekka Pesonen kvällen före på en träff för europeiska lantbruksjournalister anser att EU inte borde ha godkänt Mercosuravtalet.
– Det var naivt, säger han och framhåller åter att CopaCogeca inte kan godkänna avtalet.
– Också vi jordbrukare och våra kooperativ är intresserade av handel, men vi är i en pressad situation, som förvärras, när Mercosurländerna får lov att exportera fritt till oss. Vi förstår också att industrin och servicesektorn vinner på avtalet och att det främjar tillväxten av den europeiska ekonomin, men det ska inte vara jordbruket som ensamt betalar priset, säger Pekka Pesonen. Och om det är så att importen från Mercosurländerna är av hög kvalitet och innebär säker och billig råvara för EU:s livsmedelsindustri – vilket EU-kommissionen framhöll i juli – varför får då inte vi, bönderna i EU, använda oss av samma metoder som i dessa länder?
Pekka Pesonen låter därmed förstå att Mercosurländerna inte kan producera varor av samma kvalitet som EU:s bönder.
– Kommissionen säger att importen övervakas, men den övervakningen följer till exempel de maximalt tillåtna nivåerna av pesticidhalter i livsmedlen. I praktiken betyder det att Mercosurländerna kan använda sig av produktionsmetoder som är förbjudna i EU. Dessutom så växer skillnaderna. Till exempel har Brasiliens president Jair Bolsonaros regering tillåtit användning av växtskyddsmedel som inte längre är tillåtna i EU. Efter EU-domstolens tolkning i fjol att gensaxen Crispr-Cas9 är en form av genmodifikation finns det dessutom en risk att diskussionen om ny teknik inom växtförädling och avel tar allt strängare former i Europa – detta medan man troligtvis fritt kommer att kunna ta i bruk nya metoder i Mercosurländerna.
Finländskt jordbruk är seriöst
Under måndagen då ministrarna är på utfärd intygar minister Leppä att delegaternas inställning varit positiv.
– Förväntningarna på att vi ska uppnå resultat under det finländska ordförandeskapet är höga, vilket förstås också ökar pressen, säger minister Leppä. Vi måste vara pålitliga och därigenom förstärka förtroendet.
En av dem som är på inofficiellt jordbruksministermöte för första gången är den färska danska ministern Mogen Jensen (socdem). Han har inte personlig erfarenhet av jordbruk, men kommer från de västra delarna av Jylland, ett utpräglat jordbruksområde. Han är också minister för jämställdhet och nordiskt samarbete och har tidigare erfarenhet som minister för handel och utveckling.
– Det är viktigt att den kommande gemensamma jordbrukspolitiken främjar det som vi på danska kallar den gröna omvandlingen, säger Mogens Jensen. Att döma av de ställen han har besökt anser han att man gör ett bra jobb i Finland för klimatet.
– Era maskiner och teknik är imponerande, men samtidigt tycker jag vi är lika duktiga i Danmark på vårt eget sätt, säger han. Likväl är det fint att se att det finns en stor uppmärksamhet kring viljan att producera. Finland har ett seriöst jordbruk. Utmaningen här som för alla länder nu är att få ett optimalt resultat att gå ihop med åtgärder som främjar klimatet.
Mogens Jensen kan delvis ställa sig bakom om sloganen att jordbruket är lösningen på klimatkrisen.
– Men inte ensamt, tillägger han.