Mångsysslande skogsbruksingenjören Johan Mörn från Saltvik valdes till ny ordförande vid Ålands Skogsvårdsförenings höstmöte i slutet av november.
– Utökat samarbete för att få bättre lönsamhet inom skogssektorn är ett ledord, kommenterar Johan Mörn.
Han hoppas att det åländska skogsfolket nu ska komma in i ett mera normalt läge efter de stora påfrestningar som den svåra stormen Alfrida medförde.
SLC bjöd på jubileumstårta under höstmötet som var ovanligt välbesökt med över 50 medlemmar på plats. Förutom Mörn blev också agrolog Emilia Ekström från Jomala ny i styrelsen.
Verksamhetsledaren Torbjörn Björkman betonar att föreningens viktigaste uppgifter är att bevaka skogsägarnas intressen och främja lönsamheten för medlemmarnas skogsbruk baserad på en hållbar skötsel och användning av skogarna.
Därför ska man under nästa år göra en utredning om skogsbrukets lönsamhet ur skogsägarnas synvinkel.
– Beträffande ekonomin ska vi också följa landskapets hållbarhetsagenda och hjälpa till med kolinlagring i skogen. Det är dessutom viktigt att vårt skogsbruk också sköts på ett socialt hållbart sätt, påpekar Johan Mörn.
Rådjursskador på planteringar
En annan viktig fråga nästa år blir att inventera skogsplanteringarna som gjordes 2020 och 2021 efter stormen Alfridas härjningar natten till den 2 januari 2019.
Exempelvis den jubileumsskog som landskapet i våras planterade till självstyrelsens 100-årsminne har drabbats av stora skador. Därför krävs det nästa år komplettering med nya plantor som enligt Landskapets fastighetsverks skogsförvaltare Ray Holmlund ”inte är lika smakliga för rådjuren”.
Föreningen ska också medverka till att röjningsarealerna ökar och samarbeta kring landskapsregeringens mångfaldsprogram, där skogsägare frivilligt och mot ersättning kan skydda skogarnas naturvärden.
På agendan står också att via en virkesbarometer följa upp prispolitiken samt utveckla kurs- och informationsverksamheten för skogsägarna. I juni 2022 ordnas en medlemsresa till fackmässan Elmia Wood.
Nytt avtal om rådgivningen
Avgående ordföranden Jan Salmén är för sin del nöjd med att skogsvårdsföreningen fått ett nytt avtal som innebär att landskapet betalar skogsvårdsföreningen 120.000 euro per år för rådgivning åt skogsägarna.
– Det skulle bli dyrare för landskapet att sköta den saken i egen regi, säger Salmén, som nu sitter som suppleant i Ålands lagting.
Eftersom föreningen även fungerar som paraplyorganisation för både PEFC- och FSC-certifieringarna kommer det också att krävas fortbildning och information kring detta.
I ett utlåtande från landskapsregeringen konstateras att miljöbyrån under 2020 inte har noterat några skogsbruksåtgärder som ”äventyrat skyddsvärdet hos skyddsområden och objekt som ingår i fastställda skyddsprogram”. Det finns heller inga skogsbruksåtgärder som ”äventyrat livsmiljöer för hotade arter”.
– Det här är en formalitet som revisorerna kräver på grund av certifieringarna, förklarar Torbjörn Björkman.
Osäkerhet kring granbarkborren
Landskapsforstmästare Mikael Sandvik, som är chef för landskapsregeringens skogsbruksbyrå, informerade mötesdeltagarna om resultaten från sommarens uppföljning av granbarkborrens spridning i de åländska skogarna.
LF har tidigare berättat om mätningarna som sker med hjälp av feromonfällor på tre olika platser på fasta Åland.
Den totala fångsten av granbarkborrar minskade med hälften jämfört med 2020, men Sandvik konstaterade att man inte kan vara säker på hur insektspopulationen utvecklas eftersom det bara handlar om tre fångstplatser och dessutom förekommer stora skillnader mellan dem.