Från och med augusti i fjol har det inom Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening skjutits tjugo vildsvin. Det är en kraftig ökning från föregående jaktår. Stammen ökar kontinuerligt och det oroar svinproducenterna. Jägarna gör sitt bästa för att hålla stammen nere.
– Enligt vår uppfattning har vildsvinsstammen ökat på senare år. De blir hela tiden fler och vi kommer inte att kunna utrota dem – men vi kan hålla stammen på en ganska låg nivå, säger Victor Åstrand, verksamhetsledare för Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening.
Vildsvinen breder ut sig och har de senaste åren etablerat sig i Sydösterbotten. Det börjar stå klart efter att hela tjugo vildsvin har fällts på jaktvårdsföreningens område sedan den 1 augusti 2024.
Det är att jämföra med perioden den 1 augusti 2023 till den 31 juli 2024, då sju vildsvin sköts på samma område.
– På halva tiden under det pågående jaktåret har vi skjutit mer än dubbelt fler vildsvin hittills och det visar klart att stammen ökar. Förutom att vi skjuter fler ser vi dem ofta på viltkameror och vi har också sett flera stora anhopningar av upp till femton individer. Det har också förekommit mindre skador i skog och mark, berättar jägaren Leif Hammarberg, som är jord- och skogsbrukare i Lappfjärd.
Sprider sig från sydöstra delar av landet
Varför breder vildsvinen ut sig?
– Här finns troligen både mat och utrymme och de som kommit hit har troligen kommit från de sydöstra delarna av landet. Sporadiskt har vi haft vildsvin här tidigare, men aldrig att det blivit stammar med flera grupper som hålls här konstant, säger Åstrand.
Ökningen av vildsvinsstammen i Österbotten oroar svinproducenterna i landskapet. Den största orsaken till det är viruset afrikansk svinpest som för över tio år sedan började spridas i Europa, främst i de östra delarna samt Baltikum och Ryssland.
Senare har även Tyskland drabbats av ASF och 2023 var det Sveriges tur, vilket föranledde till drastiska åtgärder för att förhindra spridningen. Projektet lyckades och man kunde förhindra att smittan spreds till svinproduktionen, vilket är den värsta farhågan för näringen ifråga.
Hittills har inga fall av ASF konstaterats i Finland. Men skulle tamdjur smittas leder det till enorma ekonomiska förluster för den som drabbas samt för svinsektorn som helhet. Därför betonar man från producenthåll att jägarna i Sydösterbotten aktivt förhindrar att vildsvinsstammen växer ytterligare.
– Det är en oroande utveckling och stammen ökar också i landskapet Södra Österbotten. Det som oroar mest är att vildsvinsstammen ökar så snabbt att vi inte längre har den under kontroll. En för stor stam orsakar skador i trädgårdsodlingar, åkerbruk och den stora risken är då att ASF sprids, säger Tomas Långgård, svinproducent och ordförande för ÖSP.
Hårt arbete skulle raseras
Han poängterar att svinsektorn har arbetat hårt i många år för att förbättra biosäkerheten.
– Men det räcker med ett fall av ASF för att hela det arbetet skulle gå till spillo. Konsekvenserna skulle bli stora om viruset sprids till svinsektorn, konstaterar Långgård, som tillägger att han gärna skulle se stängsel längs hela gränsen mot Ryssland.
– Vildsvinen som kommit hit härstammar huvudsakligen från Ryssland. Och vi vet att svinpesten har drabbat gårdar i området kring Sankt Petersburg.
Men Långgård konstaterar samtidigt att dialogen med Finlands viltcentral, Kust-Österbotten, är god.
– Viltcentralen har meddelat att det är nolltolerans på vildsvin i Österbotten. Alla som iakttas ska skjutas och från ÖSP påminner vi gärna jägarna om detta.
Han får medhåll av Jaakko Hautanen, viltplanerare på viltcentralen i Kust-Österbotten. Alla jaktvårdsföreningar på området har uppmanats till jakt om vildsvin iakttas.
– Regionala viltråden i Österbotten och Kust-Österbotten har tagit ett beslut och rekommenderar att man inte tillåter vildsvinens etablering på området. Det vill säga att man försöker skjuta alla vildsvin som kommer till ett område.
– Viltcentralen också informerat jaktvårdsföreningarna att vara beredda för möjliga storviltsassistans (SRVA)-uppdrag orsakade av vildsvin, säger han.
Förutsättningarna för jakt goda
Hammarberg och Åstrand konstaterar att förutsättningarna för jakt av vildsvin är goda. Det råder nämligen fri jakt, vilket innebär att djuren kan skjutas fritt utan licens under nästan hela året. Endast under perioden den 1 mars och 31 juli får man inte skjuta suggor som åtföljs av kultingar, men nog de senare. I fjol blev det också tillåtet att jaga vildsvin med mörkersikte.
– Förutsättningar för jakten är goda, men för oss jägare här i området är det frågan om ett för oss nytt vilt. Vi har inte erfarenhet av att den här typen av jakt så vi lär oss hela tiden, förklarar Hammarberg, som själv skjutit två vildsvin i år och två i fjol.
De två vildsvinen som han sköt i år var efter att han själv spårade upp en grupp som han visste rörde sig i ett område. Men annars har de flesta djuren fällts i samband med jakt på älg eller hjort på så kallad passjakt.
– Hundjakt kan också bli aktuellt, men vildsvinen kan vara ganska farliga och hundarna behöver skyddsväst. Vi får se om vi framöver också tar med hundar, säger Hammarberg.
De båda jägarna berättar också att de vidtar alla försiktighetsåtgärder som finns i samband med att vildsvin skjuts och kroppen hanteras. Åstrand har beställt specifika lådor som jägarna kan hämta för att skicka in prover av ASF och trikiner till Livsmedelsverket.
– När vi tar prover för ASF är det blod, mjälte och njure som skickas in och för suggor också livmodern. Därefter skickar vi in delarna i lådorna till Livsmedelsverket. Vi uppmanar alla jägare som skjuter vildsvin att utföra de här proverna och skicka in dem för analys och betonar att det är viktigt att ha en god hygien, berättar Åstrand.
Det som sporrar till att ta prover och skicka in dem är att jaktklubbarna får ersättning för det. För en galt får jägarna 40 euro och för en sugga 100 euro.
– Det är en viktig morot för att sporra jägarna, konstaterar Hammarberg.
I egenskap av potatisodlare och skogsägare vill inte heller Hammarberg att vildsvinsstammen blir för stor.
– När de bökar i jorden och äter mat kan de orsaka skador i odlingar och också i täta granskogar kan de på sikt orsaka rotröta. Att vi får en situation där de orsakar stora skador vill ingen av oss, säger han.