I Ingå uteslöts nyligen en lokal lantbruksentreprenör ur en offentlig upphandling gällande slamtransporter. Fallet har väckt uppmärksamhet, men en titt på upphandlingslagen avslöjar att paragraferna möjliggör breda tolkningar, inklusive avslag.
Hur friktionsfritt kan en jordbrukssammanslutning delta i offentliga upphandlingar? Ett uppmärksammat fall gällande slamtransporter i Ingå har synliggjort problematiken kring just denna fråga.
I detta fall kom det kommunala avfallshanteringsbolaget Rosk´n Roll i egenskap av upphandlande enhet att ge avslag till en anbudsgivare som under upphandlingens tidigare fas utsetts till leverantör. Avslaget berodde på att lantbruksentreprenören i fråga organiserade sin verksamhet som en sammanslutning.
Entreprenören kunde enligt upphandlaren inte anses vara lämplig eftersom beskattningssammanslutningar enligt lagen inte är juridiska personer och därmed enligt upphandlaren inte kan ingå avtal eller fungera som en anbudsgivare i den betydelse som fastställs i upphandlingslagen.
På grund av att aktören inte är en juridisk person fanns enligt upphandlaren inte heller den företagsregisterdata som krävdes i förfrågningen att tillgå.
Lagen möjliggör breda tolkningar
Enligt upphandlingslagens 4 § definieras en leverantör som en ”fysisk eller juridisk person, en offentlig enhet eller en grupp av dessa som på marknaden erbjuder varor, tjänster, byggarbeten eller byggentreprenader”.
Enligt den upphandlande enheten Rosk´n Roll var dock anbudsgivaren i fråga varken en juridisk eller fysisk person.
I enlighet med 84 § får en upphandlande enhet dessutom av anbudsgivaren kräva registerutdrag, försäkran, intyg eller tillstånd som bevisar att leverantören bedriver näringsverksamhet och är upptagen i register. I enlighet med detta och andra liknande paragrafer (83-86 §) bestämde sig upphandlaren att utesluta anbudsgivaren.
Upphandlingslagstiftningens övergripande syfte beskrivs dock enligt 2 § som att ”garantera lika möjligheter för företag och andra sammanslutningar att erbjuda varor, tjänster och byggentreprenader vid anbudsförfaranden för offentlig upphandling”.
Vidare skall upphandlingen ”om möjligt ordnas så att små och medelstora företag och andra sammanslutningar är likvärdiga med andra anbudsgivare då de deltar i anbudsförfarandet”.
Jordbrukssammanslutningar bör vara uppmärksamma
Hur skall dessa paragrafer tolkas? Från Rådgivningsenheten för offentlig upphandling säger man att det i ett liknande fall kan vara oklart i vems namn anbudet görs eftersom sammanslutningen saknar juridisk status. Man poängterar att den upphandlande enheten har rätt att av anbudsgivaren kräva en beskrivning av hurdan form verksamheten kommer att ta efter att kontraktet ingåtts. Rådgivningsenheten hänvisar även till Skatteverkets definitioner.
Enligt Skatteverket saknar både jordbrukssammanslutningar och näringssammanslutningar som inte är införda i handelsregistret status som juridisk person. En jordbrukssammanslutning kan heller inte idka näringsverksamhet som inte uppfattas höra till jord- eller skogsbrukets förvärv.
På juristbyrån Arvolex har man inte stött på detta problem bland sina kunder, men jurist Ellinor Sundqvist konstaterar att upphandlingslagen verkar vara öppen för breda tolkningar. Sundqvist poängterar ändå att offentliga upphandlingar ligger utanför hennes egentliga expertområde.
– Det juridiskt intressanta här är vilka krav eller villkor man kan ställa vid en offentlig upphandling. Upphandlingslagen i sig själv verkar inte ställa krav på att anbudsgivaren måste vara en juridisk person, men den upphandlande enheten har ändå en del spelrum när det gäller att ställa specifika krav på anbudsgivaren.
Därmed gäller det för lantbrukare att vara uppmärksam om man i egenskap av jordbrukssammanslutning deltar i offentliga upphandlingar, eftersom den upphandlande enheten har möjlighet att avstå från kontrakt på juridiska grunder.