På den tyska ön Riems i södra Östersjön inleddes nyligen ett forskningsprojekt som testar möjliga smittovägar för coronavirus via boskap. Forskarna hoppas på resultat som kan bidra till utvecklingen av mediciner och vaccin, uppger den tyska nyhetstjänsten ntv.
Friedrich-Loeffler-institutet (FLI) är en av världens ledande forskningsinstitutioner för djursjukdomar. Institutet på ön Riems utanför den tyska östersjökusten har bland annat spelat en viktig roll inom forskningen av BSE hos kor.
Forskarna har nyss startat ett projekt som syftar till att ta reda på om och hur coronavirus smittar mellan djur. Enligt FLI-chefen Thomas Mettenleiter är detta en viktig fråga för att kalkylera riskerna inom jordbrukets djurhållning.
Försöken med coronavirus är just nu ett prioriterat projekt inom institutionen. Coronaviruset drar med ökande intensitet över kontinenten och det brådskar med forskningsresultaten.
Bristfällig kunskap om corona hos djur
Man vet ännu alltför litet om coronaviruset och dess smittovägar mellan djur och mellan djur och människor. Målet är att skydda människor för zoonoser, d.v.s. infektionssjukdomar som överförs mellan djur och människor.
De första resultaten kan föreligga tidigast i slutet av april. Försöken genomförs med grisar, hönor, illrar och en fladdermusart som på svenska kallas halsbandsflyghund. Arten är den den enda flyghundarten i Europa och förekommer i det östliga medelhavsområdet.
Grisar och kycklingar valdes i egenskap av livsmedelsproducerande djur, medan illern är ett modelldjur för luftvägsinfektioner hos människor, särskilt influensavirus. Forskningen med illrar kan bidra till utvecklingen av vacciner och mediciner mot coronavirus.
Hos fladdermöss utgår forskarna från ett samband med Sars-CoV-2 men också andra patogener som kan överföras till människor. De första försöken med fladdermöss startar med infektion av fladdermöss från en egen avelsstation inom institutet.
Högsta möjliga säkerhetsnivå
Sars-CoV-2 är en patogen som härstammar från ett kluster i München. I Bayern inträdde den första infektionen med den nya patogenen i februari. Forskningen sker i laboratorier med den högsta möjliga säkerhetsnivån.
Laboratoriet arbetar med ett system av undertryck där frånluften filtreras. Dessutom steriliseras avloppsvattnet. Det centrala målet syftar till att utreda om djuren kan smittas med Sars-CoV-2.
För att kartlägga möjliga spridningsvägar måste forskarna ta reda på hur viruset fördelas i organismen. Den vägen är det möjligt att kartlägga olika överföringsvägar. Än så länge är detta okänt.
Om så är fallet, återstår att ta reda på hur viruset förökar sig och mängderna patogener som utsöndras via luftvägarna och avföringen. Via utsöndringarna kan infekterade djur i ladugården i så fall utgöra en fara för människor.
Omvänt kan också smittade människor bli en fara för friska djur. Om så är fallet, måste människor skyddas för djuren och djuren för människorna, fastslår institutets chef Thomas Mettenleiter.
Tysklands farligaste ö
Den tyska forskningsön Riems har ofta betecknats som landets farligaste ort. Där befinner sig Friedrich-Löffler-Institutets högsäkerhetslaboratorium för forskning av svåra och smittosamma djursjukdomar.
Ön har sedan mer än hundra år fungerat som forskningsort för djursjukdomar. I dag råder högsta möjliga biosäkerhetsnivå i institutets laboratorier för undersökning av patogener som utgör fara för djur och människor.
Laboratorierna får endast beträdas av personal med övertrycksdräkter. Forskarna på Riems undersöker bland annat Krim-Kongofeber, ebola, sars, fågelinfluensa och svinpest. Bara i Kanada och Australien finns motsvarande laboratorier.
Enligt FLI:s webbplats fokuserar institutet på hälsa och välbefinnande hos husdjur och skyddet av människor mot zoonoser, d.v.s. infektioner mellan djur och människor. I laboratorierna utvecklar forskarna också vaccin.
För fem år sedan investerade delstatsregeringen Mecklenburg-Vorpommern 300 miljoner euro i ett nytt forskningskomplex med 89 laboratorier. Laboratorierna är utrustade med självförsörjande system för till- och frånluft.
De anställda måste iaktta stränga hygienregler och checkar efter arbetsdagen ut med ett komplicerat förfarande för att trygga en säker isolering av patogenerna. De stränga förhållningsreglerna har en viktig grund. Patogener får på inga villkor lämna ön.
Trots de stränga säkerhetsföreskrifterna är Riems inte helt stängd för allmänheten. Tidigare var detta fallet, i synnerhet under DDR-tiden. I dag gäller förbudet ett begränsat och inhägnat område kring själva institutet.