Med anledning av stormen Hannes har Metsä Group tvingats planera om vinterns virkesdrivningar. En del av vinterstämplingarna har skjutits fram och i stället har fokus varit på att reda upp vindfällen. Förutsättningarna för det arbetet har dock varit ypperliga.
– Ingen önskar att få stormskadade skogar och vi kan inget göra åt vädret. Men tur i oturen har varit vädret efter stormen. Förhållandena för att reda upp vindfällena har varit helt perfekta, säger Sami Österman, skogsmaskinförare för HS-Logging Ab, som utför skogsmaskintjänster åt Metsä Group i Svenska Österbotten.
I mitten av förra veckan var han i full gång med att reda upp ett skifte i Kronoby som skadades svårt i stormen Hannes, som drog in över västkusten den 27 december i fjol.
Att reda upp vindfällen är något som han och i praktiken alla av Metsä Group anlitade skogsmaskinförare har haft fokus på sen dess.
– Vi har tvingats prioritera vinterstämplingar av vindfällen. Köpta stämplingar som kräver vinterföre måste avverkas denna vinter, för att bibehålla virkets kvalitet och undvika skador. Vindfällen som går att utföra under barmarksperioden skjuts fram till våren och försommaren. Innan midsommar borde vi ha avverkat alla vindfallstämplingar, förklarar Markus Björklund, operativ expert för Metsä Group i Vasa distriktets norra delar.
Enligt honom har planeringen av vinterdrivningen fått göras om nästan helt. En del av de planerade vinterstämplingar, alltså skiften som kräver frusen mark för att kunna avverkas, har skjutits upp.
– Speciellt nyare virkesaffärer har vi skjutit på framtiden för att hinna åtgärda de stormskadade skogarna. Men virkesaffärer där drivningstiden börjar komma emot måste vi åtgärda nu. För att hinna med allt så har vi tagit in extra skogsmaskiner från Vasaregionen, som inte drabbades lika hårt i stormen som vi här i distriktets norra delar, berättar Björklund.
Ett område i taget
Metsä Group åtgärdar ett område i taget. Man tar också hänsyn till fjärrtransporten till de skiften som skadats.
– Stämplingar där föret antas snabbare ta slut, såsom vid vägar med sämre bärkraft och vid odlingsmarker dit virke körs ut, prioriteras. Men i övrigt försöker vi reda upp ett område och därefter vidare till nästa, säger Björklund, och tillägger att speciellt många sådana områden finns i Karleby, Terjärv, Kronoby och Pedersöre.
Björklund tycker att varje storm som medför skador är beklaglig. Han hade hellre sett att skogsmaskinförarna kunnat utnyttja det perfekta vinterföret till att arbeta med de innan stormen planerade avverkningarna.
– Det är länge sedan vi har haft så här perfekta förhållanden med djup tjäle och lite snö. Det hade funnits jobb åt alla våra skogsmaskinentreprenörer även utan stormskadorna. Situationen är inte alls givande och nu kommer en del skogsägare bli tvungna att vänta innan deras virkesaffärer kan genomföras, säger han.
Stormen Hannes fällde uppskattningsvis 3-3,5 miljoner kubikmeter virke i hela landet, varav cirka 200.000 kubikmeter i Österbotten. Det finns skiften där endast enstaka träd har fällts, men så finns det också sådana som i praktiken är totalförstörda. Som den skog som Sami Österman nu åtgärdar.
– Här har vinden varit extremt hård och nästan hundra procent av skogen mot Larsmosjön har fällts. Här längre upp handlar det om cirka sjuttio procent av träden, men enda alternativet har varit att ta ner de kvarvarande träden och därefter väntar nyplantering, berättar Österman.
Beståndet som strök med i stormen var ett grövre gallringsbestånd i en ålder av cirka sextio år. Efter ungefär femton år hade skogen därmed varit förnyelsemogen. Det innebär ekonomiska förluster för den drabbade skogsägaren, men Österman gör sitt bästa för att minimera de förlusterna.
– En del stormskadade träd har sprickor i sig eller så är de böjda och förlorar sitt ekonomiska värde. Men vi apterar virket i rätt dimensioner och här finns också ganska mycket som har kunnat apteras enligt stockdimensioner. Så här undviker nog skogsägaren en total ekonomisk katastrof, men i det stora hela blir de ekonomiska förlusterna stora för alla som drabbats, konstaterar han.
Högre drivningskostnader
Metsä Group utför arbetet med att reda upp vindfällena maskinellt. Det är effektivare än att utföra det manuellt med skogsarbetare.
Drivningskostnaderna i områden med vindfällen blir dock högre jämfört med en vanlig avverkning.
– Det beror på att en stor del av träden ligger på marken. Som förare måste jag ta det varsammare så att man inte sågar i marken. Det kan också finnas spänning i träden som gör att arbetet tar längre. Man måste vara alert på ett annat sätt än vid en vanlig avverkning, berättar Österman.
I Österbotten räknar man med tjäle på närmare 1,5 meter. Den har blivit ovanligt djup på grund av att det har snöat bara litet de senaste månaderna. Det faktum att det finns ett litet snötäcke har underlättat skogsmaskinförarnas arbete betydligt.
– Skulle vi ha haft mer snö hade det kanske varit omöjligt att ta sig an vissa vindfällen. Men tack vare att det bara finns lite snö så har vi kunnat jobba ganska effektivt, förklarar Österman.
Nu som då hörs från markägarhåll kritik mot att virkesbolagen gallrar för glest och tar ut för mycket stammar. Gallras det för hårt hävdar vissa att den kvarlämnade skogen får sämre motståndskraft mot stormar.
– Vi har börjat lämna tätare kantzoner ute i skärgården, men överlag är det svårt att dra slutsatser efter stormen. Även gallringar som är gjorda av skogsägarna själva ligger omkullblåsta nu. Kommer en storm in med en viss vindriktning och hastighet så är det oavsett hur man gallrat svårt att undvika skador, säger Björklund.
Björklund får medhåll av Österman, som hänvisar till att gallringsvägarna i skogen han nu reder upp gick i motsatt håll till vinden i stormen.
– Trots att vinden kom från ett annat håll än gallringsvägarna i den här skogen kunde den ändå ta ordentlig fart och förstörde i princip allt. Så det är svårt att dra några slutsatser när en storm träffar rätt, säger han.
