Flén bygger för framtiden – snart står nytt svinstall med 1.800 platser klart

I december togs de första smågrisarna in för uppfödning. Inom en månad tas den andra delen av Arttu Fléns nya anläggning för slaktsvinsproduktion – med totalt 1.800 platser – i bruk. Det är frågan om det första nybygget inom svinsektorn på många år i svenska Österbotten.

De senaste åren har det inte investerats mycket i nya svinstall. Men i Nykarleby finns framtidstro – trots de många senaste sänkningarna av priset på smågris och slaktsvin. Närmare bestämt i Munsala där grisbonden Arttu Flén bygger en ny anläggning för slaktsvinsproduktion.

– I december tog vi i bruk den första delen, som har tre avdelningar med trettio boxar vardera. Om ungefär en månad är hela anläggningen klar då lika många avdelningar till blir klara. Det känns bra att ha kommit så här långt, säger Arttu Flen.

Alla som besökt ett svinstall vet att lukten av ammoniak kan vara mycket tydlig. Men något som skiljer en ny anläggning med de som byggdes kring millenieskiftet är ventilationen.

När Flén öppnar dörren till den färdiga delen luktar det nästan ingenting.

– Nytt är bättre och jämfört med det gamla svinstallet är det stor skillnad. Vi har satsat på att ha en bra ventilation och därför luktar det betydligt mindre ammoniak här, konstaterar han nöjt.

Varje box har tilluftsluckor

Tilluftsluckorna är fördelade med en för varje box, vilket ger en jämnare ventilation. På en skärm i en lång hall som delar de båda avdelningarna kan Flén styra ventilationen, som också fungerar automatiskt. Ventilationssystemet är levererat av Big Dutchman.

Flén beslöt också att bygga ett skilt lastutrymme, där slaktsvinen samlas för transport. Även här har man tänkt på ventilationen med en trefasfläkt i taket.

– Fläkten kan suga in och blåsa ut luft, vilket gör att när vi lastar på djur så bildas ett övertryck som gör att den kalla vinden inte dras in. Grisar tenderar stanna upp när kall luft kommer emot, men med den här lösningen undviker vi det.

På somrarna kan det bli varmt i svinstallen när det är soligt. För att undvika att mellantaket ska bli för varmt under en het sommardag, har man testat en egen lösning.

– Mellan plåttaket och fiberduken vi har höjt luftrummet till 10 centimeter, vilket är större än vanligt. Denna luftspalt har vi ventilerat vid takåsen. Tanken är att kyla plåttaket så att inte inte mellantaket värms lika mycket. Det här är lösning som vi inte vet om det fungerar ännu – det återstår att se i sommar. Men förhoppningen är att den cirkulerande luften ska ha en bättre kylande effekt, förklarar Flén.

Utfodringssystemet är också toppmodernt och är så kallad restlös utfodring. Det innebär att rören renas med vatten efter varje utfodring.

– Det här gör att fodret inte blir kvar i rören, vilket kan bidra till att det börjar jäsa, säger han.

Utfodringssystemet från Pellon

Ventilationen är det enda som har levererats av en utländsk aktör. Flén har velat gynna inhemska aktörer och valde Pellons inredning och utfodringssystem.

– I dessa dåliga ekonomiska tider vill jag gynna inhemska företag och Pellons fabrik finns på femtio kilometers avstånd. Där finns lager om något går sönder och jag är också nöjd med Pellons service. Det är alltid positivt om man har nära till tillverkaren, konstaterar Flén.

När de nyaste avdelningarna färdigställs har Flén 1.800 slaktsvinsplatser i sex avdelningar.

Det finns flera skäl till varför antalet platser inte överstiger den mängden. För det första förenklas byråkratin eftersom det räcker med ett kommunalt miljötillstånd om antalet platser understiger 2.000.

– Det gäller att tänka till då man bygger för att göra processen så enkel som möjligt. Det finns också gränser för antalet kvadratmeter som förenklar byråkratin med brandsäkerheten. När vi höll oss under en viss gräns behövde vi inte bygga så många brandceller, vilket sänkte kostnaderna.

Enligt Livsmedelsverket måste en gris ha minst 0,9 kvadratmeters utrymme. Det innebär att Flén kunde ha 11 grisar per box, men han har i stället gått in för 10.

– Det här förbättrar djurvälfärden och de behöver inte stå för tätt. Jag har i alla skeden av planeringen av det nya stallet försökt optimera, och att ha lite färre grisar än vad lagen medger är ett exempel på det, säger han.

Når slaktvikt på 90 dagar

Smågrisarna levereras när de nått en vikt på 33 kilo. Inom slaktsvinsproduktionen föds de upp tills de är mellan 115 och 120 kilo, då är klara för slakt.

– Vi har grisarna i produktion i ungefär 90 dagar och vi försöker ha en jämn produktion så att vi tar in nya smågrisar per två veckor.

Bakom satsningen finns en lång och medveten strategi. Arttu Flén har varit grisbonde sedan 2003 då hans far byggde det förra stallet.

År 2021 blev han delägare i Pig Hill Ab, som producerar smågrisar åt de delägare som har slaktsvinsproduktion.

– Steget att bygga ut och nytt är naturligt eftersom vi producerar mer smågrisar än vad jag har haft rum för, så nu optimeras användningen av smågrisarna.

Han hade länge tänkt bygga ett eget sugghus, men när flera gick samman och rodde projektet i hamn var det onödigt. Att flera producenter och delägare samarbetar ser han som en stor fördel.

– Vi är inte så många grisbönder kvar och på en liten ort har vi inte råd att vara osams sinsemellan utan alla får fördelar genom att samarbeta, till exempel ekonomiska.

Liksom andra sektorer såg svinsektorn stigande priser för några år sedan. Men det senaste året har kötthusen sänkt priset både på smågrisar och slaktsvin.

Den senaste sänkningen kom förra veckan, vilket ytterligare tär på lönsamheten.

Kan inte påverka priserna

Flén beklagar sänkningen, men betonar att han som företagare inte kan påverka priserna.

– Läget inom svinsektorn är utmanande, och frågan är om det är det smartaste draget ur ett marknadsekonomiskt perspektiv att bygga nytt. Men jag har varit grisbonde i hela mitt liv och det här är en satsning för de kommande 25 åren. Så fråga mig då om det var en bra satsning, men man tynar bort om man bara sitter och väntar, säger han.

Däremot försöker han optimera varje detalj i produktionen och därigenom påverka det han kan.

– Vi har hela kedjan och kan påverka produktionen från seminering till slakt. Vi eftersträvar kvalitativa smågrisar som växer bra och har hälsoläget under kontroll. Genom att optimera utfodringen får de ett bra foder i alla faser och utöver skötseln är det saker vi kan påverka, berättar han.

På grund av lönsamhetskrisen inom jordbruket har det blivit mera utmanande att få finansiering av banken för investeringar. Flén konstaterar att byråkratin kring finansiering har ökat.

– Banken behöver fler utredningar om ekonomin och det tog tid innan det blev klart, men det gick ändå smidigt eftersom jag beviljades finansiering.

Finns det en kommande generation som kan tänka sig att ta över?

– Möjligen, men mina barn måste bestämma själv hur de vill göra. Jag tänker inte påverka dem där, men jag försöker ha ett företag i skick som finns där i framtiden om de väljer att överta gården.