9A1D5427 65Ea 460F 8216 0603C674Ae03
Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner och hennes finländska kollega Jari Leppä är ense om att skogsfrågor ska skötas i medlemsländerna. FOTO: EU
Jordbruk Skogsbruk EU

Finland kräver EU-respekt
för en nationell skogspolitik

Skogsbruket och de nationella strategiplanerna inför nästa CAP-reform stod högst uppe på agendan då EU-ländernas jordbruksministrar denna vecka möttes i Luxemburg. Finlands jordbruksminister Jari Leppä betonade betydelsen av en nationell skogspolitik.

Ur Finlands synpunkt var den viktigaste punkten diskussionen om EU:s nästa skogsstrategi fram till 2030. Minister Leppä fick stöd för sina synpunkter av sin tyska kollega Julia Klöckner och de övriga ländernas jordbruksministrar.

Medlemsländerna betonade betydelsen av nationellt beslutsfattande i skogsfrågor och lokala lösningar med nationella strategier och skogsinventeringar. Det långsiktiga arbetet inom processen Forest Europe betonades likaså.

Skogspolitiken är en nationell angelägenhet och detta måste beaktas också framöver, betonade Leppä. Samarbetet och utbytet av kunskaper ska fortsätta för att harmonisera informationen. Tröskelfrågorna ska behandlas nationellt, fastslog Leppä.

Gediget stöd från Tyskland

Leppä fick ett starkt stöd stöd av Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner. Enligt Klöckner delar medlemsländerna målsättningen till fromma för klimatskyddet och den biologiska mångfalden i skogarna.

Kommissionen och länderna är eniga om målen men inte om vägen dit, betonade Klöckner. Kommissionen försöker bland annat flytta diverse ansvarsfrågor till Bryssel. I rådet tillbakavisas alla sådana försök med eftertryck.

I rådet har ifrågavarande idéer klart avvisats av medlemsländerna, som ska bibehålla ansvaret med hjälp av ländernas gedigna kompetenser på området. Klöckner beklagade också att importen av trävaror från andra delar av världen har ökat.

Det tjänar varken CO2-fotspåret eller regionerna. Skogarna bidrar starkt till försörjningen med inhemska råvaror och ekonomin på landsbygden. Medlemsländerna ska sköta skogspolitiken eftersom de sitter inne med sakkunskapen, sade Klöckner.

Ministrarna diskuterade dessutom konsekvenserna och utmaningarna i 55-beredskapspaketet för utsläpp av växthusgaser. Som viktigaste punkter betonades LULUCF-förordningen, ansvarsfördelningen och direktivet om förnybar energi.

CAP-tidtabellen pressar länderna

Ministrarna diskuterade också de nationella strategiplanerna inom CAP-reformen. Medlemsländerna jobbar redan hårt med sina planer och flera ministrar beklagade den strama tidtabellen.

EU-kommissionen är trots detta inte villig att flytta tidsgränsen över årskiftet 2022. En viktig motivering är att jordbruksproducenterna behöver klarhet om de nya bestämmelserna redan före höstsådden.

Ridån för strategiplanerna faller inte den 31 december, lugnade agrarkommissionär Janusz Wojciechowski. Han lovade att medlemsländerna vid behov kan foga in element i sina planer efter den fastslagna tidsfristen.

Kommissionären betonade att EU lägger vikt vid transparens. Det är anledningen till att medlemsländernas CAP-planer kommer att offentliggöras i ett tidigt skede. Kommissionen ska formulera en första reaktion tre månader efter inlämningen.

Inget lagringsstöd för grismarknaden

EU:s jordbruksministrar diskuterade också det ytterst svåra läget på marknaden för griskött. Belgien tog initiativet och bad kommissionen att inrätta ett stödpaket för producenter av griskött.

Initiativet fick stöd av Frankrike, Tyskland, Österrike, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Tjeckien, Skovakien, Grekland, Cypern, Malta, Luxemburg, Kroatien, Finland, Litauen och Lettland.

Ifrågavarande medlemsländer skulle gärna se att kommissionen öppnar ett stöd för privat lagring av griskött, med tanke på branschens svårigheter. Det gick kommissionen ändå inte med på.

Enligt agrarkommissionären skulle ett sådant förfarande bara dra ut på svårigheterna. Gårdarnas anpassning av produktionen till marknaden skulle bara fördröjas. Producenterna har inte i tid anpassat sin produktion till fallande priser.