År 2023 förfogade gårdarna över cirka 124.500 traktorer. Tio år tidigare, det vill säga 2013, kan man något generaliserat säga att varje person som arbetade inom jordbruk och trädgårdsodling hade en egen traktor; då fanns det 151.300 traktorer på gårdarna, vilket var ungefär lika med antalet sysselsatta inom jordbruk och trädgårdsodling, uppger Naturresursinstitutet.
År 2023 fanns det nästan 6.000 traktorer fler än antalet sysselsatta personer inom jordbruk och trädgårdsodling.
På gårdarna fanns cirka 124.500 traktorer. Cirka 97 procent av gårdarna hade en egen traktor. Jordbruks- och trädgårdsföretagen hade i genomsnitt 2,9 traktorer per gård.
Flest traktorer fanns i Egentliga Finland (16.860 st.) och Södra Österbotten (14.110 st.).
Nästan 40 procent av jordbruks- och trädgårdsföretagens egna traktorer hörde till effektklassen 60-100 kW. Näst mest traktorer, cirka 20 procent, hörde till effektklassen 100-200 kW. Cirka en procent var stortraktorer i effektklassen över 200 kW.
År 2023 hade cirka 46 procent av gårdarna en egen skördetröska. Nästan var fjärde gård använde en skördetröska som ägdes av flera gårdar tillsammans eller av en helt utomstående.
Cirka 80 procent av gårdarna använde en egen jordbearbetningsmaskin, totalt 73 procent hade en egen så- och/eller planteringsmaskin och nästan hälften hade egna växtskyddssprutor. En del gårdar hade bägge.
Av de gårdar som hade en egen växtskyddsspruta använde 68 procent munstycken som minskar vindavdriften.
Precisionsjordbruk har införts i varierande grad
I undersökningen om jordbrukets struktur 2023 kartlades de metoder för precisionsjordbruk som användes på gårdarna, såsom utnyttjande av geodata, markprovtagning, reglerautomatik, radsprutning, robotik och GPS-assisterad spridning av växtskyddsmedel.
Olika metoder hade införts mest inom svinhushållning och fjäderfähushållning.
Markprover (t.ex. för jordanalyser) togs under referensåret av 58 procent av gårdarna. I Österbotten togs prover från 67 procent av gårdarna, vilket var den största andelen bland NTM-centralområdena.
Geodata om skörden, växtligheten, marken eller växtförhållandena användes på knappt 10 procent av gårdarna. Inom fjäderfähushållningen använde så många som en fjärdedel av gårdarna metoden år 2023. Metoden går ut på utnyttjande av bland annat skördekartor, mätningar av växtlighetens och markens beskaffenhet samt väderstationer.
Reglerautomatik, det vill säga automatisk reglering av spridnings- och utsädesmängden, användes på knappt 10 procent av gårdarna. Inom svinhushållning och fjäderfähushållning användes metoden på nästan 30 procent av gårdarna.
Robotik användes på strax över 3 procent av gårdarna i Finland. Vanligast var det inom svinhushållning (13 %) minst inom uppfödningen av annan övrig betesdjur (< 1 %). Robotik är bland annat noggrann positionsmätning (RTK), självgående maskiner och plockrobotar.
Radsprutning av växtskyddsmedel användes på cirka 3 procent av alla gårdar, mest inom frilandsproduktion, där andelen var cirka 23 procent.
GPS-navigerad spridning av växtskyddsmedel användes av cirka 12 procent av gårdarna.
Internet, planeringsprogram och arbetarskyddsplan
Nästan 90 procent av jordbruks- och trädgårdsföretagen använde internet för att sköta gårdens angelägenheter.
Inemot 60 procent av gårdarna använde ett planeringsprogram för att lägga upp och övervaka gårdens verksamhet eller ekonomi.
Nästan var fjärde gård (23,5 %) hade utarbetat en skriftlig arbetarskyddsplan. Andelen var störst inom svinhushållningen, där 60 procent av gårdarna hade en plan. Andelen var minst inom spannmålsodlingen, där andelen var 15 procent.