Agrologutbildningen vid Yrkeshögskolan Novia i Ekenäs har den senaste tiden både fått kritik och gett upphov till oro inom jord- och skogsbruksbranschen. När det nya läsåret börjar om ett par månader är det ändå dags att inom branschen gemensamt kavla upp ärmarna och se framåt.
Studerande har vittnat om bristfällig undervisning, inställda lektioner, oklara scheman och dålig kommunikation och ledarskap. Också personal har kommit med kritik, man har känt sig överkörda. Samarbetet med Västankvarn gård har beskrivits som i bästa fall symboliskt. Samtidigt håller också kampuset i Ekenäs på att tyna bort allt mer och stödfunktioner där upphör.
Skogsbruksingenjörsutbildningen har inte fått speciellt mycket kritik, men det är klart att den stundvis också haft oroväckande små årskurser. Det är ingen tvekan om att det funnits – och kanske ännu finns – allvarliga brister. Men det finns givetvis också en gräns för hur länge vi ska dröja kvar i det som varit.
För framtiden för bioekonomiutbildningen är det nu viktigare än någonsin att vi gemensamt fokuserar på lösningar.
Yrkeshögskolan Novia har redan vidtagit flera konkreta åtgärder: två nya lektorer håller på att rekryteras, schemaläggningen har setts över, och både studerande och personal har inkluderats i beslutande forum. Det är steg i rätt riktning. Men lika viktigt är det att vi som följer utvecklingen – medier, beslutsfattare, lantbruksorganisationer och andra engagerade – inte enbart låser fast oss vid bakåtpekande och skuldfrågor.
Att identifiera problem är nödvändigt. Men att fastna i dem riskerar att bli självuppfyllande. Misstron kan bli ett gift som förlamar det förändringsarbete som nu faktiskt har inletts. De som valt att studera till agrologer behöver framtidstro och inte ännu ett varv i klagomurens eko.
Samtidigt får vi inte låta oss luras av att allt är löst bara för att en handfull åtgärder har vidtagits. För att naturbruksutbildningarna ska stå starka krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. De nya lektorstjänsterna är ett välkommet tillskott, men de måste ges rätt förutsättningar att lyckas.
Ett exempel på sådana förutsättningar är en god kommunikation och gott ledarskap inom Ekenäsenheten med tillhörande god förankring inom hela Yrkeshögskolan Novia. Den aviserade branschdialogen måste inte bara genomföras, utan den måste också leda till konkret samverkan mellan utbildning och näringsliv.
Praktikplatser, mentorskap och input i kursinnehåll är bara några av de verktyg som behöver fördjupas i dialogen. Speciellt på den här punkten krävs det att vi alla som jobbar på ledande positioner inom jord- och skogsbruksbranschen tar vårt ansvar och hjälper till med det vi kan.
Och framför allt så krävs det ett massivt marknadsföringsarbete för att locka nya studerande. Intresset för agrolog- och skogsbruksingenjörsutbildningarna har varit kritiskt lågt i flera år och det är inte en slump. Hela branschen står som bekant inför stora utmaningar, med ett ständigt och dramatiskt minskande gårdsantal i Finland.
Jord- och skogsbruket lider fortfarande av gamla stereotyper och låg synlighet i samhället i stort, trots att det idag är en tekniskt avancerad och samhällsbärande sektor. Här måste vi lyckas med att visa unga människor att framtidens lantbruk är en plats för innovation, hållbarhet, företagande och självförverkligande.
Det finns all anledning att vårda och utveckla naturbruksutbildningarna på tredje stadiet, de enda i sitt slag på svenska i vårt land. Jord- och skogsbruket i Svenskfinland behöver agrologer och skogsbruksingenjörer. Branschen står inför stora omställningar med klimatutmaningar, teknisk utveckling och behov av innovation.
I ett sådant läge behöver vi inte lägre utan högre utbildningsnivå. Och vi behöver utbildningar som speglar framtidens landsbygd, inte gårdagens konflikter.