Funkar EU:s vattendirektiv? Ja, det gör de enligt en rapport som kommissionen precis presenterat. Men en femtedel av grundvattnet är fortfarande förorenat, och det får lantbruket skulden för.
EU-kommissionen hade beställt en rejäl granskning av hur de olika vattendirektiven fungerar, och nu har rapporten kommit. Även om vattnet inom EU fortfarande har stora problem, anser den ansvariga för rapporten, Kym Whiteoak, att direktiven fungerar bra.
– När de utformades var målen alldeles för optimistiska och ambitiösa och det är därför målen inte nåtts. Det var inte realistiskt att tänka sig att större delen av vattnet skulle vara rent till 2015, säger han.
Nästan hälften av ytvattnet är fortfarande förorenat, och där anses lantbruket inte vara speciellt inblandat. Däremot pekar rapporten ut branschen som den i särklass största förorenaren av grundvattnet och visar att 24 av EU:s 28 länder har problem. Vilka länder de är framgår dock inte av rapporten. Den värsta förorenaren är nitrater och de kommer nästan undantagslöst från just lantbruket, detta alltså enligt rapporten.
Nödvändigt investera
Kym Whiteoak anser att det måste få oss att reflektera över hur vi ska hantera jordbrukets utsläpp.
– Vi måste se detta som en investering på längre sikt. Att minska utsläppen från jordbruket handlar inte bara om vattenrening, det är ett socialt problem, eftersom vi pratar om många, små producenter. Det finns effektiva system för att hindra nitraterna att hamna i vattnet, men det finns båda praktiska och ekonomiska aspekter som vi inte kan underskatta, konstaterar han.
Omfattande investeringar kommer alltså att bli nödvändiga för att nå direktivens mål. Kommissionen kommer att ta med detta i funderingarna kring hur resurserna inom den så kallade gröna given (green deal) ska fördelas, men det är inget som ens tagits upp till diskussion än enligt källor inom kommissionen.
Lantbruket har gjort massor enligt COPA
Lantbrukarnas europeiska intresseorganisation, COPA, anser att grundvattnet inte är så förorenat som det verkar om man tittar på siffrorna, eftersom de menar att ”one-out-all-out”-principen gör att det ser värre ut än det egentligen är. Principen går ut på att vattnets kvalitet inte kan anses bättre än det mest förorenande ämnet i det, och det här har kritiserats starkt även från myndigheters håll.
– EU:s lantbruk har redan gjort en massa för att förbättra vattenkvaliteten, men det tar tid att se resultaten. Vi anser att inte så mycket mer kan göras, även om lantbruken naturligtvis kommer att fortsätta arbeta med de system som finns, till exempel vattenfixerande grödor, säger organisationen i en kommentar till Landsbygdens Folk.
Det finns förslag om att öronmärka en del av pengarna från nästa CAP till just förbättringar av grundvattnet. COPA är inte positiv till det.
– EU:s bidrag är redan tillräckligt öronmärkta, kommenterar organisationen.