Skogsarealen i EU har ökat de senaste trettio åren, men skogarnas tillstånd försämras. Skogarna behöver en uthålligare skötsel för att bevara mångfalden och hantera klimatförändringen. Det skriver EU-revisorerna i en färsk rapport.
Under sommaren släppte EU-kommissionen sin nyaste skogsstrategi fram till 2030. Ett första koncept väckte starka farhågor om en tolkning att EU på allvar försöker blanda sig i den nationella skogspolitiken.
Nu gick det inte riktigt så illa, åtminstone inte ännu. Kommissionen lovade att EU-länderna också i fortsättningen ska få bestämma om sina skogsavverkningar. Men en viss misstro hänger fortfarande kvar i luften.
Den europeiska revisionsrätten har för sin del släppt en analys av den gamla skogsstrategin för perioden 2014 till 2020. Också detta är en intressant läsning som ger vissa hänvisningar till tankegångarna i Bryssel.
Var blev mångfalden?
Revisionen är särskilt inriktad på EU:s åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden och bekämpa klimatförändringarna i EU:s skogar. Medlemsländerna uppmanas att skärpa greppet och särskilt sina skogsambitioner.
Skogarna har många funktioner och fyller olika miljömässiga, ekonomiska och sociala syften. Arbete pågår för att fastställa ekologiska gränser, exempelvis för användningen av skog för energiändamål, uppger den föredragande revisorn Samo Jereb.
Skogarna kan fungera som viktiga kolsänkor och bidrar till att minska klimatförändringens effekter i form av skogsbränder, stormar, torka och minskad biologisk mångfald. Detta förutsätter att skogen är i gott skick.
Revisorerna konstaterar att de centrala politiska åtgärderna på EU-nivå är inriktade på den biologiska mångfalden och klimatförändringen i skogarna. Å andra sidan är de nuvarande åtgärdernas effekter begränsade.
Kvaliteten på åtgärderna för att bevara dessa skogliga livsmiljöer är fortfarande problematisk. EU ägnar emellertid en allt större uppmärksamhet åt skogarna i sin klimatpolitik.
Betänkligheter kring klimatförändringarnas påverkan på skogar tas upp i både direktivet om förnybar energi och i förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).
Efterlyser handlingsplan
Problem som rör anpassning av skogarna efter klimatförändringarna och fastställande av ekologiska gränser för användningen av skogar för energiändamål utforskas däremot inte i lika hög grad.
Revisorerna drar slutsatsen att åtgärderna för landsbygdens utveckling har haft en rätt blygsam inverkan på skogarnas biologiska mångfald och motståndskraft mot klimatförändringar.
Revisorerna rekommenderar att kommissionen ska utarbeta en handlingsplan för att se över tillämpningen av skyddsåtgärder för skogar. Kommissionen ska också säkerställa att finansierade skogsbruksåtgärder överensstämmer med hållbart skogsbruk.
Allt som allt får man intrycket att revisorerna inte är särskilt övertygade om effekterna av den senaste skogsstrategin. Rapporten medger att vissa åtgärder kan betecknas som positiva med begränsat resultat. Nu väntar revisorerna på nästa strategi fram till 2030.