Odlingen av sojabönor, foderärter och åkerbönor har ökat i EU, men implementeringen är ännu alltför långsam, anser tyska experter. Med tanke på den stora potentialen, förtjänar odlingen av dessa grödor en betydligt större uppmärksamhet i EU:s jordbrukspolitik. Det rapporterar organisationen Ufop, som främjar odlingen av olje- och proteingrödor.
Enligt Ufop får odlingen av baljväxter en styvmoderlig behandling trots lovande potential för den inhemska proteinförsörjningen och en gynnsam balans för växthusgaser.
Ufop beklagar att baljväxter fortfarande saknar ekonomisk attraktivitet i den utsträckning som odlingen skulle förtjäna. Inför skörden 2021 har odlingen av baljväxter ökat med cirka tre procent till omkring 2,5 miljoner hektar, varav största delen är sojabönor.
Arealen är den största i sitt slag sedan fyra år, men Ufop betraktar trots detta trenden som en besvikelse. Såsom förra året upptar sojabönan den största arealen med 965.000 hektar, eller 40 procent av hela arealen baljväxter. Detta uppges vara ett rekord tillsvidare.
Borde odlas mer
Odlingen av foderärter sker enligt EU-kommissionen på en areal av 866.000 hektar, vilket motsvarar en ökning med 3,3 procent. Åkerböna såddes på 459.000 hektar, en ökning med 3,1 procent.
Odlingsytan med blålupin minskade däremot med 2,3 procent till 169.000 hektar. På grund av den utvidgade arealen för sojabönor, foderärter och åkerbönor torde skörden detta år bli större, förutsatt att väderförhållandena är gynnsamma.
Enligt kommissionen väntas skörden av sojabönor öka med 10 procent sedan fjolåret, till omkring 2,9 miljoner ton. På motsvarande sätt kan skörden av foderärter öka med 6 procent till 2,2 miljoner ton och åkerböna med 1 procent, till 1,2 miljoner ton.
Sist och slutligen räknar EU-kommissionen med 227.000 ton blålupin, eller omkring 9 procent mindre än fjolårsskörden. Enligt kommissionen kommer framgången för EU:s ”jord till bord” -strategi för dessa kulturarter att mätas på basen av grödornas utveckling.
Eliminerar import av utländskt GMO-foder
Anledningen är att kommissionen har länkat regionalitet och lokalt mervärde till en central aspekt av denna strategi. Beroende på de lokala växtförhållandena är baljväxter en viktig gröda med avseende på växtföljd för mer hållbarhet och klimatresistens.
Tillsammans med raps och solrosor bidrar baljväxter till att förbättra den biologiska mångfalden på grund av varierande blomningstider och markberikning med humus och kol.
På grund av den starka kvävefixeringen kan behovet av kvävetillsatser sänkas, vilket aktivt bidrar till att skydda klimatet. Dessutom bidrar grödorna till produktionen av inhemskt GM-fritt foder. Detta minskar behovet av proteinimport från länder utanför EU.