Telefonen ringer. Okänt nummer. I andra ändan en artig mansröst: ”Hej, vill du arrendera ut dina åkrar för en solpark? Vi har sett på kartan att just dina åkrar skulle lämpa sig för det.”
Det svenska företaget OX2 vill bygga solparker i Finland och kartlägger nu lämpliga områden för det.
Företagets representanter ringer runt till markägare för att höra sig för om de får arrendera åkermark för ändamålet. Också andra energiföretag gör på liknande sätt.
Tanken är beklä tiotals, upp till hundratals hektar åkermark med solpaneler.
– Vi letar främst efter områden på över femtio hektar. Det handlar om solparker med en effekt på över 50 megawatt, bekräftar projektchef Kirsi Koivunen på OX2.
När världen står i brand behöver vi mer än någonsin vår livsmedelsproduktion – men vi behöver också kunna producera vår egen energi så frågan är eldfängd. OX2:s planer körde igång redan långt innan Ryssland startade kriget mot Ukraina, men sedan dess har frågeställningarna kring både livsmedelsförsörjning och energiförsörjning accentuerats.
Enligt Koivunen kartläggs områden i hela landet förutom i norra Finland. Man utgår från kartor och ringer sedan upp berörda markägare.
– För oss är det viktigt att området är tillräckligt stort och att avståndet till närmaste elstation är rimligt, säger Koivunen.
Hon uppger att företaget helst siktar in sig på stora enhetliga åkerskiften, men alla skiften behöver inte ha samma ägare. Däremot intresserar inte enskilda åkerlappar på ett fåtal hektar.
Vindkraft utökas med solkraft
Energibolaget OX2 har verksamhet i flera europeiska länder och i Norden. Företagets huvudkontor finns i Stockholm. För närvarande bygger bolaget ett flertal vindparker i Finland. Det är också samma bolag som planerar den enorma vindparken ute till havs utanför Jakobstad.
Nu vill företaget alltså även etablera sig som en betydande solenergiproducent. För närvarande planerar företaget en stor solenergipark i Polen.
Enligt Svante Nilsson, som ansvarar för markanvändning och arrendeavtal på OX2, är det en tidsfråga innan en stor solpark dyker upp i södra Finland.
Hans uppfattning är att markägare i huvudsak varit positivt inställda till förfrågningarna. Han säger att förhandlingar förs på olika håll, men vill inte avslöja något mera om planerna.
Nilsson är inte intresserad av att i offentligheten diskutera villkoren i arrendeavtalen, men säger att det handlar om kontrakt som är giltiga i 50 år. Företaget förbinder sig att riva konstruktionerna efter avslutat kontrakt.
– Vi samlar ihop en grupp markägare och gör upp en överenskommelse mellan dem och oss. Huvudkonceptet och avtalsbottnar utgår från svensk modell, säger Nilsson.
Han tillstår att villkoren i avtalen är förhandlingsbara beroende på vilka förutsättningar geografin erbjuder.
Nilsson säger att man inte är ute efter de bördigaste markerna.
– Särskilt i dessa tiden är det viktigt att vara självförsörjande men det gäller både mat och el-produktion. Balansgången är A och O.
Överraskande samtal
Fredrik Karell i Vassböle i Ingå hör till de markägare som fått ett samtal från OX2.
– De hade sett ut ett skifte på drygt tjugo hektar som de tyckte skulle lämpa sig. De erbjöd 600 euro i årligt arrende, berättar Karell.
Andra markägare i trakten har fått liknande erbjudanden. Karell är i princip välvilligt inställd till tanken, men tycker man bör överväga noggrant hurdana skiften som används till energiproduktion.
– Idén är helt bra och vettig, men bäst är det ju att använda åkermark som inte är i produktion, säger Fredrik Karell.
Han känner sig främmande inför tanken att täcka den bästa odlingsmarken med solpaneler även om arrendepriset är högre än vad som vanligen betalas för jordbruksmark i trakten. Dessutom upplever han att det är en fråga som gäller hela lokalsamhället, inte enbart enskilda markägare.
– Det är viktigt att alla är överens och att man diskuterar en sådan här sak tillsammans med grannar innan man fattar några beslut, säger Karell.
Vid sidan av jordbruket har Fredrik Karell ett heltidsjobb som enhetchef på Geologiska forskningscentralen (GTK) som bland annat jobbar med frågor kring hållbar användning av våra naturresurser.
Som Karell ser på saken är solenergin i dag inte tillräckligt utvecklad för att effektivt kunna producera energi i större skala, men däremot nog som ett komplement.
– Att kombinera solkraft, vindkraft och jordvärme på samma markområde skulle vara mer effektivt, resonerar han.
Han konstaterar också att tekniken i solpanelerna kräver en hel del basmetaller, men framförallt utvidgad utvinning av sällsynta jordartsmetaller vilket också kan anses problematiskt.
Spelregler saknas
I Österbotten har energibolag aktivt kontaktat markägare angående möjligheten att bygga solparker, men där har förfrågningarna gällt främst skogsmark. Också där har priset rört sig kring 600 euro per hektar. Priset inkluderar en årlig indexhöjning.
– 600 euro i arrende för åkermark är alldeles för lite om du ska binda dig för femtio år, säger ombudsman Fredrik Grannas vid ÖSP.
Han har en lång erfarenhet av att arbeta fram avtal mellan markägare och vindkraftsbolag, men ännu finns det inga avtalsmodeller beträffande solparker. Han ser det som problematiskt att markägare erbjuds kontrakt innan det finns några allmänna spelregler.
Den saken jobbar producentorganisationerna på för tillfället, försäkrar också SLC Nylands verksamhetsledare Bjarne Westerlund.
– Jag uppmanar alla markägare att vara på sin vakt och ta upp saken med producentorganisationen innan man skriver under några kontrakt, säger Westerlund.
Han anser att arrendekontrakt som uppgår till femtio år borde få varningsklockor att ringa.
– Med så långa kontrakt binder man ju upp också följande generationer. Vi vet ju inget om hur värdet på åkermark ändras under dessa årtionden, säger Westerlund.
Hans egen uppfattning är att endast åkrar som inte används för livsmedelsproduktion borde användas för att producera energi, som exempelvis torvmarker som är tagna ur bruk.
Han ställer sig också något tveksam till att hugga ner växande skog för att installera solpaneler. Däremot anser Westerlund att till exempel kraftledningsgator kunde vara ett bra alternativ för solparker.
Westerlund och Grannas räknar upp en rad olika frågor som bör beaktas i eventuella arrendekontrakt, bland dem hur en framtida nedmontering går till, bonusar som är knutna till produktionen och i vilket skede arrendet börjar löpa.
– Det kan ta många år innan energiparken är tagen i bruk och då är det viktigt att se till att arrendet börjar betalas då man ingått avtal och inte först när arbetet börjar, påpekar Grannas.