Chipsfabriken i Saltvik Haraldsby på Åland fördubblar sin produktion av biogas genom ett nytt samarbete med mjölkproducenten Kristoffer Lundberg vid Haga kungsgård i samma kommun. I utbyte får mjölkgården över 15.000 ton biogödsel och 100.000 kubikmeter bevattningsvatten per år.
– En win-win-situation för alla parter, kommenterar Lundberg, som arrenderar kungsgården av landskapsregeringen och tillsammans med sambon Jenny Sundqvist driver bolaget Haga Kungsgård Lantbruk.
Också fabrikschefen Christer Söderström är mycket nöjd med Orklas investering på ca 1,5 miljoner euro.
– Det här är bra, inte bara för bolaget utan för hela Åland. Det är enormt positivt för miljön och ligger helt rätt i tiden för att också uppskattas av våra konsumenter.
Bättre konkurrenskraft
Chipsfabriken har producerat biogas av sina avfallsprodukter ända sedan 1980-talet. Under förhandlingarna som för några år sedan räddade chipsfabriken kvar på Åland lovade landskapsregeringen bland annat investeringsstöd för att bygga ut anläggningen för att göra biogas också av vanligt hushållsavfall.
Men enligt fabrikschefen Christer Söderström ansåg norskägda Orklas ledning att risken skulle bli för stor om man skulle ta ett ”samhällsansvar” för sådant som ligger utanför fabrikens egentliga fokusområde.
Men fabriken behövde mera volym för att få biogasproduktionen lönsammare och då föddes tanken på samarbete med Haga kungsgård, som i dagsläget har ca 350 mjölkande kor.
– Genom samrötning av fabrikens restprodukter och kungsgårdens gödsel minskar våra energikostnader och fabrikens konkurrenskraft ökar, förklarar Söderström.
Mindre lukt och bättre gödseleffekt
När flytande gödsel från nötdjur blandas med chipsfabrikens restprodukter blir rötningsprocessen effektivare så att man ”snabbare kan mata in mera material” och samtidigt får en gas med hög metanhalt.
I praktiken handlar det om 18-24 ton flytande gödsel som varje dygn körs från Haga kungsgård till en mottagningstank vid chipsfabriken.
Därmed fördubblas gasproduktionen för fabrikens uppvärmning till 1,4 miljoner kubikmeter per år samtidigt som man beräknar få 40-45 ton biogödsel i dygnet och på årsbasis drygt 15.000 ton hygieniserad biogödsel.
Biogödseln är enligt Söderström dessutom bättre för jordbruket än handelsgödsel eftersom biogödseln bland annat innehåller mullbildare och spårämnen. Den är också lättare att hantera och luktar mindre.
Mindre belastning för avloppsrening
När biogasen produceras tillförs också 150.000 kubikmeter av fabrikens renade processvatten. Då får man under ett år också 100.000 kubikmeter bevattningsvatten som körs till en lagringsdamm i Haga.
– Vi får ett otroligt fint lokalt kretslopp både för näringsämnen och vatten. Samtidigt minskar belastningen både på ledningsnätet och reningsverket i Mariehamn när bara en tredjedel av vårt processvatten behöver pumpas dit.
Enligt Söderström har bolaget också tittat på möjligheten att pumpa gödseln och bevattningsvattnet mellan fabriken och kungsgården.
– Men avståndet är några kilometer för långt för att det skulle bli lönsamt.
Tanken är att utbyggnaden av biogasanläggningen ska komma igång redan i år för att kunna tas i bruk under 2021. Fabrikens projektledare är Lucas Ståhlman och projekteringen görs av åländska konsulter.
– I första skedet samarbetar vi enbart med med Haga kungsgård, men ingenting hindrar att vi senare också kan börja röta gödsel från andra djurgårdar, säger Christer Söderström.