EU:s gemensamma jordbrukspolitik har inte lyckats hejda den minskning av biologisk mångfald som pågår sedan årtionden. Det intensiva jordbruket är fortfarande en av de främsta orsakerna till förlusterna, hävdar EU:s revisionsrätt i en ny rapport.
EU-revisorerna är kritiska mot kommissionens så kallade ”förgröning” i samband med 2013 års CAP-reform. Enligt rapporten från revisionsrätten i Luxemburg har artrikedomen och antalet djur och växter i odlingslandskapet fortsatt att minska.
Förgröningen var dyr och dessutom försökte talrika medlemsländer urvattna förslaget. Enligt revisionsrätten fortsatte producenterna med alltför intensiva monokulturer. Mellangrödor och ärtväxter har varit mindre effektiva än väntat.
Sedan 1990 har till exempel populationerna av odlingslandskapets fåglar och fjärilar i gräsmarker minskat med mer än 30 procent. Några förbättringar kan inte påvisas. Tvärtom har läget försämrats ytterligare.
Revisorerna hänvisar till kommissionens strategi för biologisk mångfald från 2011, som antogs för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystem senast år 2020. I mån av möjlighet skulle förlusterna återställas.
Framför allt ville kommissionen öka jord- och skogsbrukets bidrag till bevarande och förbättring av den biologiska mångfalden. Det gjordes inom ramen för ett internationellt åtagande i samband med EU:s ratificering av FN-konventionen om biologisk mångfald.
För perioden 2014-2020 planerade kommissionen att satsa 8,1 procent av EU-budgeten, sammanlagt 86 miljarder euro, på biologisk mångfald. Därav skulle 77 procent eller 66 miljarder euro tas från den gemensamma jordbrukspolitiken CAP.
Studerade fåglar och fjärilar
EU:s roll för att skydda och öka odlingslandskapets biologiska mångfald är avgörande, eftersom EU fastställer miljönormer. Syftet med den aktuella revisionen var att bedöma hur CAP har bidragit till att bevara och förbättra den biologiska mångfalden.
För ändamålet har revisorerna undersökt effekterna under besök på ort och ställe i Tyskland, Cypern, Polen, Irland och Rumänien. Särskilt imponerade var revisorerna tydligen inte, på basen av de aktuella observationerna.
Fågelbeståndet i odlingslandskapet är enligt revisorerna en bra indikator på förändringarna. Fåglar spelar en viktig roll i näringskedjan och förekommer i många olika livsmiljöer.
Det senast publicerade indexet över fågelbestånd visar att fågelarterna har minskat sedan 1990. Mest slående är att EU:s index över fåglar visar en minskning med 34 procent bland de 39 arter som är vanliga i jordbrukslandskapet.
Under samma period ökade indexet för skogsfåglar däremot med 0,1 procent. Revisorerna drar därav slutsatsen att det är jordbruket som i hög drag driver på förlusten av biologisk mångfald ute i naturen.
Precis som fåglar, förekommer fjärilar i många livsmiljöer och reagerar snabbt på förändrade miljöförutsättningar, skriver revisorerna. De hänvisar till arbetsdokument från kommissionen som tyder på att fjärilar är representativa för många andra insekter.
Enligt det senaste europeiska indexet för fjärilar från 2017 har det totala antalet individer bland 17 vanliga fjärilsarter minskat med 39 procent sedan 1990. Detta ger tolkningen att den biologiska mångfalden i gräsmark har minskat betydligt.
Rekommenderar mer landsbygdsstöd
CAP-stöden som omfattar 70 procent av EU:s utgifter för jordbruket har en begränsad effekt på den biologiska mångfalden. Krav på miljöanpassning och tvärvillkor skulle ge bättre effekt, hävdar revisorerna.
Enligt rapporten har EU:s instrument för landsbygdens utveckling en större potential än direktstöden när det gäller att bevara och förbättra den biologiska mångfalden. Medlemsländerna använder ändå relativt sällan de effektivaste stödordningarna.
Vi drar slutsatsen att CAP-direktstöden inte har räckt till för att motverka förlusterna inom den biologiska mångfalden i odlingslandskapet, skriver rapportens ansvariga skribent Viorel Ştefan i en kommentar.
Enligt Ştefan syftar förslaget till CAP efter 2020 och strategin för biologisk mångfald till 2030 bättre till att anpassa CAP till biologisk mångfald, klimatförändringar och generationsskiften. Samtidigt stöder EU ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.