Naturresursinstitutet Luke håller på att slutföra sin bedömning av avskogningsförordningens möjliga inverkan i Finland. Rapporten är inte tillgänglig ännu, men de preliminära resultaten pekar på effekter inom virkesexporten och osäkerhet bland aktörerna inom de berörda sektorerna.
– Vi håller på Naturresursinstitutet på att slutföra bedömningen av avskogningsförordningens möjliga inverkan i Finland. Eftersom EU-kommissionen ännu inte gett några preciserande tolkningar och tidtabellen varit brådskande, kan våra resultat ännu inte ses som slutgiltiga.
Det säger specialforskare Matleena Kniivilä, som är en av de 9 forskare som håller på att slutföra Naturresursinstitutet Lukes bedömning av avskogningsförordningens inverkan i Finland.
Under det senaste informationstillfället framlade Kniivilä tillsammans med sin kollega specialforskare Olli Niskanen fram det som hittills framkommit i arbetet.
Upp till 17 procent av exporten påverkas
Enligt Luke kommer 17 procent av värdet på Finlands export att beröras av avskogningsförordningen. Av alla varor som påverkas utgör trävarorna 94,5 procent och nötprodukter 0,5 procent.
På importsidan påverkas 4,8 procent varav träet utgör 61,4 procent och nötprodukterna 2,9 procent. Det är således närmast skogssektorn som berörs av förordningen.
Tusentals aktörer i Finland kommer potentiellt att omfattas av förordningen. Statistik från 2022 visar att det under detta år gjordes över 136.000 virkesaffärer, medan 92.500 företag sålt virke. Virkesuppköparnas antal uppgick till 876 och inom virkesindustrin verkade 2.346 företag.
Sammanlagt fanns det 2022 cirka 8.200 nötgårdar varav 5.025 även hade mjölkproduktion. Slakteriernas antal uppgår till 34 av vilka 5 är stora.
Livsmedelsindustriföretagens antal är knappa 2.300. Det finns nästan 42 000 detalj- och partihandelsföretag i Finland varav 80 anställer mer än 250 personer.
Företagarna uttrycker oro
– Vi har gjort och kommer att göra fler intervjuer inom de sektorer där dessa företag verkar. Tills vidare har vi gjort över 20 intervjuer med aktörer från skogs-, jordbruks- och livsmedelssektorn samt handeln och andra aktörer kopplade till dessa. Intervjuerna har varit fokuserade på frågor om krav, kostnader, risker och fördelar, förklarar Kniivilä.
Intervjusvaren pekar enligt Kniivilä på att det råder osäkerhet bland aktörerna inom kedjan. Framför allt uppfattas det vara svårt att förbereda sig på eller bedöma förordningens effekter eftersom många frågor ännu är öppna.
Byggandet av informationssystem och gränssnitt kommer att skapa kostnader, vilket större aktörer har bättre förutsättningar att göra än mindre. Kostnaderna kan vara av engångskaraktär om dataöverföringen kan automatiseras, men för mindre företag kan kostnaderna helt enkelt bli för överväldigande.
– Frågor gällande hur de större aktörerna skall kunna kontrollera att man under tidigare moment i leveranskedjan följt tillbörlig aktsamhet upplevs som ett orosmoment.
Intervjusvaren visar att skolning av personal och förändring av den operativa verksamheten också uppfattas som kommande utmaningar. Aktörerna ser det som oklokt att investera i byråkrati som i Finland dessutom inte leder till märkbara förbättringar inom miljö eller andra sektorer.
– Förordningens globala målsättningar uppfattas som mycket viktiga, men inverkan på miljön i Finland befaras av aktörerna att bli liten eftersom endast en liten del av markanvändningen omfattas av förordningen.
Inom sektorerna uttrycks även önskemål om att begreppet urskog bör definieras noggrant, kartläggas och begränsas. Samt att vårdbiotoperna fortsatta skötsel måste säkras, och att de motstridigheter som finns med restaureringsförordningen bör redas ut.
– Tidtabellen ses som utmanande. Eftersom kraven och tolkningarna ännu är oklara är det omöjligt att testa eller skaffa nya informationssystem. Dessutom oroar man sig för huruvida den nya situationen kan leda till grundlösa anmälningar inom livsmedelskedjan och skogssektorn.
Bygglov förutsätter att förordningen beaktas
Jord- och skogsbruksministeriet har tidigare undersökt förverkligade byggprojekt på gårdarna och noterade då inga bygginvesteringar som skulle ha orsakat avskogning så som förordningen avser.
– Förordningen har ändå en inverkan på byggandet redan nu. För att få bygglov måste man kunna bevisa att ingen avskogning ägt rum, berättar specialforskare Olli Niskanen.
Baserat på de intervjuer som gjorts verkar det som om alternativa byggplatser nog oftast hittas, men kostnaderna stiger då byggnaden inte kan uppföras på bästa tänkbara ställe.
– Byggnadsprojekt har också inställts och skjutits upp i väntan på tydligare tolkningar av förordningen, vilket leder till att de överlag minskande investeringarna minskar ännu mer.
Mellan 70 och 80 procent av alla nya åkrar utgörs av röjd skog. Främst handlar det dock om små justeringar där de flesta skiften är under en halv hektar. År 2023 hade nötgårdarna 755.800 hektar till sitt förfogande, och av denna yta var endast 0,5 procent mark som under åren 2021-2023 omvandlats från skog till åker.
– Risken för att inom nötsektorn producera nötprodukter som förorsakat avskogning är i ljuset av de här siffrorna ganska liten.
Luke kommer att publicera en slutlig rapport under våren.