Enligt den pågående riksskogstaxeringen har virkesförrådet i de finländska skogarna fortsatt öka. Däremot har virkestillväxten minskat.
Riksskogstaxeringen (RST) har genomförts i hundra år och detta firades med ett seminarium 19:e oktober. Då presenterades de två första mätårens resultat för pågående RST13 (2019-2023).
Enligt de färska resultaten har tillväxten hos tall minskat. Minskningen syns i synnerhet i Norra Finland, där tallens tillväxt minskat med 9 procent jämfört med den förra taxeringen RST12.
I Södra Finland är den totala virkestillväxten nästan oförändrad, eftersom ökande tillväxt hos gran (4 %) kompenserar minskningen hos tall (-7 %). För björk var tillväxten i Södra Finland på samma nivå som innan och i Norra Finland -5 procent.
Virkesförrådet har fortsatt att öka
– En orsak till att tillväxten minskat är trädbeståndets åldersfördelning. I Norra Finland har toppen på skogarnas ålderspyramid övergått i en fas av långsammare tillväxt. I norr är tillväxten i åldersklassen 61-80 år är betydligt mindre än i yngre skogar. I Södra Finland minskar tillväxten betydligt först i över 100-åriga skogar, säger Kari T. Korhonen, som leder RST vid Naturresursinstitutet.
Under mätperioden för RST12 var det genomsnittliga årsringsindexet för tall betydligt högre än normalt och har sjunkit under mätperioden för RST13. Årsringsindexet beskriver hur miljöfaktorer, som väderlek, skador och trädens blomning samt fröproduktionen, påverkar tillväxten.
– Vi har förväntat oss att virkestillväxten mattas av. Däremot behövs det mer forskning i orsakerna till den avtagande tillväxten hos tall, eftersom varken längden på växtsäsongen eller temperatursumman har utvecklats i en negativ riktning för tillväxten, säger Korhonen.
I kubikmeter beräknas den årliga virkestillväxten vara 103,5 miljoner kubikmeter, vilket är 4,3 miljoner kubikmeter mindre än uppskattningarna i RST12.
Virkestillväxten mäts för de fem år som föregår taxeringsåren. Det innebär att tillväxtresultatet i RST13 beskriver virkestillväxten 2014-2020 och i RST12 åren 2009-2018.
Virkesförrådet har däremot fortsatt att öka. Volymen beräknas nu till 2,505 miljarder kubikmeter jämfört med 2,475 miljarder kubikmeter i RST12, en ökning på ungefär 30 miljoner kubikmeter.
Långt perspektiv
Ser man i ett perspektiv på hundra år är skillnaderna i både skogens tillväxt och virkesvolym markanta, även om skogsarealen under denna tid minskat något, med 2,5 procent.
– 1921 var virkesbeståndets volym bara 56 procent av dagens, det vill säga 1,385 miljarder kubikmeter. Tillväxten var ungefär hälften av vad den är i dag, säger Pekka Nöjd, specialforskare vid Naturresursinstitutet, i sin överblick.
De första femtio åren hände inte så mycket. Skogen återhämtade sig från det skogsbruk som var vanligt på 1800-talet, det vill säga skogsbeten och svedjebränning, samt de vanligt förekommande skogsbränderna.
– Dessa var bra för mångfalden, men inte med tanke på skogens tillväxt eller kolbindningen. På 1960-talet genomfördes förändringar, såsom privatskogsförordningen samt satsningar på skogsforskning, utbildning och rådgivning, för att trygga tillräcklig med virke åt den växande skogsindustrin. Man övergick till kalavverkning, låggallring och skogsodling.
Skogsbruk är långsiktigt och även stora kursändringar märks med lång fördröjning. De åtgärder som vidtogs på 1960-talet ledde till att tillväxten så småningom ökade och var åren 1970-2020 betydligt högre än virkesuttaget. Jämfört med tiden före 1970 ökade också avverkningsmöjligheterna och skogens kolbindning.
– Dagens träd med en diameter på 15 centimeter är i medeltal 12-37 år yngre än träd i samma storlek var på 1970-talet.
Större mängder död ved
Enligt RST13 har mängden död ved, som är viktig för den biologiska mångfalden i skogarna, fortsatt att öka i Södra Finland. Här finns nu i genomsnitt 4,9 kubikmeter död ved per hektar skogsmark.
Den minskning av mängden död ved som tidigare observerats i Norra Finland samt på skyddsområden och i ekonomiskogar har stannat av. I Norra Finland finns i genomsnitt 7,7 kubikmeter död ved per hektar.
RST:s resultat finns på webbsidan: luke.fi/mela-metsalaskelmat.
Undervegetationen är en viktig del av skogen. Förändringar i undervegetationen i skogarna har följts upp vid RST tre gången, på 1950-,1980- och 1990-talet. I somras inleddes en ny täckningsinventering på 3.000 provytor som fortsätter nästa sommar. Preliminära resultat av de första sommarinventeringarna torde bli klara våren 2022.
Forskningsprofessor Raisa Mäkipää vid Naturresursinstitutet säger, att det efter inventeringarna på 1990-talet skett stora förändringar i skogs- och torvmarksnaturen till följd av tidigare dikningar, ändrade skogsbruksmetoder och klimatförändringarna. Därför behövs också aktuella data om undervegetationen.